S går vilse bland procent och siffror

Daniel Swedin

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I förra valet röstade bara var femte svensk med jobb på Socialdemokraterna.

Siffran kommer från SVT:s valundersökning: bara 22 procent av de förvärvsarbetande röstade på Socialdemokraterna. 32 procent på Moderaterna.

S chockades av det där.

Mona Sahlin tog fasta på det i sitt avskedstal till partiet i december 2010. Under henne hade Socialdemokraterna alltså blivit det bidragsparti som Moderaterna sa att det var.

Det stolta arbetarepartiet var nu ett parti för lättingar, för halta och lytta. Sahlins budskap till partiet var tydligt: sluta

prata a-kassa och socialförsäkringar. ”Fler jobb går före större ersättningar”, sa Sahlin och lämnade partiledarposten.

Men de där ynka 22 procenten med jobb som röstade på S har spökat vidare. Och det har påverkat vad S pratar och hur de pratar om det. ”Jobb!” säger Stefan Löfven så fort han får chansen.

I fjol kom SCB-rapporten ”Åtta­partivalet”. Där träder en annan bild fram. I verkligheten var det lika stor andel förvärvsarbetande som röstade på S som röstade på M, 31 procent hos båda partierna.

Siffrorna som spreds direkt efter valet tog inte hänsyn till att färre socialdemokrater svarade.

– Det är ingen nyhet för någon om man orkar sätta sig in i vad som står i de här rapporterna, säger statsvetaren Sören Holmberg till tidningen Aktuellt i Politiken.

Det är många som inte orkar sätta sig in i rapporter.

Ett exempel är debatten om fusk med sjukpenningen. Björn Johnsons visar i sin bok ”Kampen om sjukfrånvaron” hur hela diskussionen byggde på fel­aktigheter.

Svenskarna okynnessjukskrev sig inte, men rehabiliteringen hade havererat och långtidssjukrivna var sjuka allt längre. Den uppskruvade debatten om dagdrivare som sjukskrev sig till höger och vänster ledde till hetsjakt på sjuka.

Jag kommer att tänka på det när jag läser att den så kallade Landskronamodellen ska

införas på nationell nivå. I tidningen Arbetaren berättar Lena Hallengren (S), vice ordförande i socialutskottet, att hennes parti tänker rösta med regeringen.

– Vi tror att det är ett klokt beslut. Alla steg som vi kan vidta för att hjälpa folk i arbete är positivt.

I praktiken handlar det om att kommuner nu ska få kräva motprestationer av folk som får

socialbidrag. Det kan handla om att sitta och pyssla i kommunala lokaler eller flytta möbler. Lite som fas 3, men det är sossarna emot.

Modellen – som sågats i småbitar av Petter Larsson (Aftonbladet 22/5) – är ett brott på den socialdemokratiska idétraditionen där arbetslös­heten, inte den arbetslöse, är ett samhälls­problem. Modellen är helt i linje med en borgerlig världssyn där vissa människor jobbar och andra parasiterar genom att ta emot bidrag.

Hur hamnade S här? Kanske finns svaret i de där falska 22 procenten.