EU behöver inte pakten
Publicerad 2012-01-31
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
31 JANUARI 2012. Europakten
När EU-ledarna i går anlände till Bryssel fick regeringsplanen landa på ett militärflygfält utanför staden. Den vanliga flygtrafiken lamslogs av en generalstrejk. Den belgiska premiärministern Elio Di Rupo hade givit militären order att hjälpa ministrarna fram till möteslokalen.
Inför mötet kunde värden, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, inte ens garantera att det skulle bli mat på den ceremoniella middagen.
80 miljoner fattiga
Just nu går 23 miljoner européer arbetslösa. I Spanien saknar varannan ungdom ett jobb. EU:s statistikmyndighet beräknade för ett år sedan att nästan 80 miljoner av unionens medborgare är fattiga.
Det senaste året har EU:s stats- och finansministrar åkt i skytteltrafik till toppmöten för att besluta om nya krisplaner och besparingspaket. Ledarna för Frankrike och Tyskland har i det närmaste flyttat ihop i försöken att övertyga ”marknaden” om att allt är under kontroll. Anders Borg har hejat på.
Det har kommit förslag som utmanar löntagarnas rätt att sluta avtal, och ländernas rätt att ställa krav på arbetsmiljö och sociala villkor.
Och under tiden har krisen förvärrats. Mitt i en uppförsbacke har Europa bromsat.
Krispolitiken har falerat
Något av protesterna hade uppenbarligen trängt fram till deltagarna på toppmötet. I går talades det i alla fall om ”smarta” och träffsäkra besparingar.
Ändå kvarstår faktum. Europakten innebär nya besparingar som kommer att slå mot jobb, social trygghet och tillväxt. Dagens krispolitik fungerar inte.
Naturligtvis måste EU bekämpa korruption och vanstyre, men Europas problem är inte bristen på politiska restriktioner utan bristen på politik.
Unionen behöver bli ett verktyg för att skapa det som på Brysselspråk brukar kallas det sociala Europa. En gemenskap för trygghet, anständiga anställningsvillkor och rimliga levnadsförhållanden.
EU måste också sätta en gräns för bankers och finansbolags härjningar. Dagens kris beror inte i första hand på att stater har misskött budgeten, utan på bankernas spekulation och oansvariga risktagande.
Nya nerskärningar
Nu förväntas skattebetalarna hålla direktörerna skadeslösa.
Dessutom behöver unionen skapa förutsättningar för jobb och tillväxt, inte genom lönesänkningar eller försämrade villkor, utan genom långsiktiga investeringar i utbildning och infrastruktur. Det är till sådant, och inte till jordbruksstöd, EU:s pengar borde gå.
Men i ett Europa dominerat av borgerliga politiker finns som sagt inget av detta på dagordningen. Där handlar det om fler tomma försäkringar, och om nya nerskärningar.