Tillbaka till Tahrirtorget

Publicerad 2011-11-28

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

fortfarande frihetslängtan Egyptiska kvinnor på Tahrirtorget skriker ut sina protester mot den styrande militären. Foto:

28 NOVEMBER 2011. Arabisk vår

I dag ska valen i Egypten påbörjas. Det är första steget i en process som kommer att pågå i omgångar till nästa år. Om planerna håller.

I dag är det svårt att tro.

Det har gått tio månader sedan Tahrirtorget i Kairo blev den kanske viktigaste symbolen för den arabiska våren, och på sätt och vis också för hoppet om en annan världsordning. Tre ­årtionden av växande motsättningar mellan den muslimska världen och västvärlden saknade plötsligt betydelse.

I stället för bilder från ambassad­ockupationer, terroristdåd och krig kunde vi se människor som krävde frihet och demokrati. Människor som tröttnat på rättslöshet, korruption och despoti.

Människor som oss.

Det är som sagt tio månader sedan. Sedan dess har protesterna fortsatt, och våldet. Den syriska regimens ofattbara grymhet fördöms nu av en hel värld.

För tio månader sedan tvekade många av västvärldens ledare. I Washington, Jerusalem och Stockholm hade ledande politiker svårt att föreställa sig ­Mellanöstern utan de alltid lika lojala despoter som garanterat ett slags stabilitet, säkerhets­politikens nyckelfras framför andra.

Människor dör igen

Det var inte västvärldens ­ledare som tvingade den egyptiska diktatorn Hosni Mubarak på fall. Snarare tvärtom, faktiskt.

Nu ska alltså 498 ledamöter till parlamentets underhus utses. Därefter, i slutet av januari, följer val till överhuset. Sedan ska en ny konstitution skrivas, och en ny president väljas.

Så ser de officiella planerna ut.

Den som vill ha en annan bild kan åter vända blicken mot ­Tahrirtorget.

Tårgasen ligger åter tung över torget, och demonstranternas talkörer kräver åter att landets makthavare –  nu fältmarskalk Tantawi och de väpnade styrkornas råd – lämnar ­sina poster. Människor dör, återigen.

Det är fortfarande militären som bestämmer. Samma militär som bar upp Mubaraks regim.

Det är militären som sätter gränserna för förändringen av det egyptiska samhället. Generalernas försäkringar om att de så småningom kommer att lämna över makten övertygar inte.

Ett steg framåt

Av allt att döma kommer valen att genomföras, trots våldet, oklarheterna om makten och risken för ett lågt valdeltagande. Kanske är det trots allt ett steg framåt, om militären kan förmås att verkligen lämna i från sig makten.

Det kommer inte att ske utan påtryckningar utifrån. Men framför allt kommer det inte att ske utan trycket från en befolkning som tröttnat på diktaturen. Det är därför Tahrirtorget fortfarande står som symbol för de arabiska folkens längtan efter frihet.