Republikanernas ovilja lamslår USA
Publicerad 2011-07-25
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det är ett avgörande ögonblick som kryper allt närmare i den amerikanska ekonomin. Om en vecka måste taket för statens skulder höjas, annars kommer staten inte att kunna betala sin verksamhet.
Det finns sedan länge ett federalt beslutat skuldtak – alltså en maxnivå för hur stort budgetunderskottet får vara. Det har blocköverskridande höjts många gånger, inte minst under Bushs år av enorma skattesänkningar för de allra rikaste och två väldigt kostsamma krig.
Nu sätter sig dock republikanerna på tvären. De har efter flera års vansinnesstyrning av den amerikanska ekonomin börjat bry sig om tillståndet i statsfinanserna. De är beredda att förhandla, men endast om skattehöjningar stryks som ett alternativ. Problemet är att budgetunderskott bara kan hanteras genom minskade utgifter, höjda skatter, eller en kombination av de två.
Eftersom republikanerna har majoritet i kongressen blir situationen minst sagt besvärlig för presidenten. Obama har därför föreslagit en kombination av skattehöjningar och nedskärningar, som ännu avvisas.
Det har inte alltid varit så här. Vid millennieskiftet hade USA rekordstora budgetöverskott. Det talades om en utraderad statsskuld inom några år. Det såg ut att gå i rätt riktning.
Men väldigt starka krafter skulle ha sitt – alltifrån skattesänkningar till krig. Situationen förvärrades ytterligare när banksektorn kollapsade. Räddningspaket och enorm arbetslöshet har blivit mycket dyrt.
USA måste ta tag i sitt skenande underskott, det är uppenbart. Men att den andra augusti sluta med statliga utgifter är vansinne, vilket alla seriösa bedömare förstår.
För republikanerna handlar det inte om ekonomi – det handlar om ideologi. Ett kompromisspaket skulle möjliggöra framtida skattehöjningar, inte minst bland de allra rikaste. Det är skattesänkningar republikanerna har kämpat hårt för.