Ericsson offrar de anställda
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-02
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Huvudlojaliteten finns hos aktieägarna
2 februari 2008. När Ericsson planerar avskedande av 4?000 anställda låter börsanalytikerna som om det var frågan om ett pokerparti:”Många har blankat aktien inför rapporten vilket kan göra handeln slagig men kursen borde inte påverkas speciellt mycket”, säger en telekomanalytiker.
Ericssonkrisen har förstås en företagsteknisk dimension, dit allsköns aktierådgivare och tipsexperter flockas. Det går också att tydligt läsa ut en ekonomisk-moralisk nivå ur Ericssons affärer.
Flera genanta affärer
Sedan ett halvår har företagsledningen, med Carl-Henric Svanberg som ledande gestalt, dragit in bolaget i en rad genanta affärer: motstridiga uppgifter om vinstförväntningar, interna strider i styrelsen, väldiga företagsförvärv? –?45 miljarder under Svanbergs tid?–?som snart visat sig dyra och felplanerade.
Vinstnivåerna är inte direkt alarmerande låga (30 miljarder) men sjunkande.
–?Det blir tuffare tider och vi måste anpassa oss, säger Svanberg som om marknaden vore ett ödesdrama, omöjligt att förutse för företagsledningen. Framtidsplanering borde annars vara Svanbergs huvuduppgift.
De anställda får ta smällen
När marknaden ramlar ner över Ericsson-ledningen ställs omgående frågan: Vad betyder det för aktieägarna? Där finns huvudlojaliteten.
De anställda däremot måste anpassa sig och i ett enda slag, utan spår av planering, bära bördorna av en klen företagslednings alla missgrepp.
Två svenska, och flera utländska, anläggningar hotas av nedläggning. Svanberg sitter kvar.
En åskådlig bild av maktförhållandena inom privatkapitalismen.
OS