SVT har fått nackspärr – kan bara se åt höger
Missar nyheten om att väljarna går vänsterut
Konservativa och högerextrema vindar har blåst länge, men är det nu det börjar våras för vänstern? Det verkar så. Synd bara att man inte kan se det hos SVT.
Vi kommer tillbaka till det, men först lite mer om vänsterblomningen.
I EU-valet kunde vi se att i Norden – till skillnad från stora delar av Europa – gick de rödgröna partierna framåt. I Sverige hamnade Sverigedemokraterna, som trodde att de skulle bli andra största parti, på en fjärde plats. Deras hatobjekt, Miljöpartiet, sprang om dem. Dessutom lyckades vänsterpartisten och före detta partiledaren, Jonas Sjöstedt, få flest personkryss någonsin.
Sen blev det val i Storbritannien. Där åkte de konservativa Tories på däng efter 14 års styre medan Labour gick starkt framåt.
I söndags var det dags för Frankrike. Efter att högerextremisterna sopat banan i första valomgången lyckades de liberala och vänsterkoalitionen enas och bilda en enad front mot högerextremisterna. I andra valomgången hamnade vänsterkoalitionen Nya Folkfronten på första plats, medan det liberala Tillsammans kom tvåa. Högerextrema Nationell Samling hamnade trea.
Det ska sägas att Nationell Samling gjorde ett historiskt bra val. Men motståndet var ändå större. Att Labour gick framåt i England beror inte på att väljarna nödvändigtvis tycker att de är bra, de tycker bara de mindre illa om Labour än Tories. Detsamma gäller de fransmän som mobiliserades sig i andra valomgången.
Att väljarna vill se en annan politik än tidigare är tydlig, men det innebär inte att valet behöver bli högerextremt.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet gick till val på en mer progressiv klimatpolitik. Det gjorde även Labour och den franska vänsterkoalitionen Nya Folkfronten. Gemensamt har de också att de vill ser en bättre fördelningspolitik och mer fokus på det kollektiva projektet istället för ett enögt fokus på individen.
Men det här perspektivet saknas ofta i mediedebatten. Något SVT i söndags visade med all önskvärd tydlighet i sin franska valvaka. För att diskutera resultatet hade de bjudit in en panel bestående av centerpartisten och tidigare parisbon Martin Ådahl, statsvetaren Christophe Prémat, före detta ledamot för franska socialistpartiet, och Arvid Hallén från den SD-nära tankesmedjan Oikos. Den enda vänsterrösten i panelen var alltså en sosse som numera är statsvetare.
Vad en liten, konservativ och SD-kopplad tankesmedja som Oikos hade att göra i panelen säger en hel del om vad SVT väntade sig se för resultat. Kanske kan det också förklara varför de lät Hallén referera till Nya Folkfronten – en koalition av socialdemokrater, miljöpartister, vänstern och kommunister – som extremvänster utan att programledaren sa emot. Likt hur Jimmie Åkesson (SD) i SVT fick kalla TV4:s journalistiska granskning för en påverkansoperation. Utan att programledaren sa emot.
Under våren har vi sett liknande fenomen och uppställningar hos SVT. Där har vänsterröster helt uteslutits från politiska samtal och paneler, trots att de i flera fall (Lex trollfabriken) varit huvudämnet.
Det här, tror jag, handlar om att SVT är rädda. Eller fega, beroende på hur man ser det.
Redaktionerna har ryggat tillbaka när pengarna börjat dras in och konton på sociala medier twittrat om en vänstervridning på Gärdet. Istället för att stå rakryggad för den oberoende journalistiken har SVT Nyheter börjat böja sig för de som skriker högst.
Men det Sveriges Television verkar ha missat, till skillnad från resten av Sverige, är att skriken mest är konstgjorda ljudvågor från SD:s trollfabriker.
Att högerextrema krafter växer ska inte förringas, men det ska inte heller vänsterns framgångar göras. Ett politiskt skifte håller på att ske i Europa.
Det är sorgligt att SVT – vars uppgift är att opartiskt förmedla nyheter – fått nackspärr och missar det.
REPLIK
Fanny Jönsson är missnöjd med att jag deltog i SVT:s franska valpanel, och att jag beskrev resultatet som en framgång för den franska extremvänstern.
I vänsterkoalitionen NFP ingår det vänsterextrema partiet LFI. Genom att gå till val med LFI legitimerades partiet av NFP och av Macron. Det är en triumf för extremvänstern.
Varför SVT bad mig delta vet jag inte. Men i det franska valet deltog ett högerparti, ett liberalt mittenparti och en vänsterkoalition. SVT:s panel bestod av en högerman, en liberal mittenpolitiker och en fransk f.d. socialistpolitiker.
SVT:s sändningstillstånd anger att ”Nyhetsverksamheten i SVT ska bedrivas så att en mångfald i nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till uttryck i olika program.”
Det är slående och något underhållande hur provocerande det är att SVT upprätthåller sitt sändningstillstånd. SVT verkar betraktas som vänsterns privata territorium.
Man anar hur tankarna kan gå: ”Vore det inte bättre om Göran Greider i stället fick vara med lite oftare?”
Arvid Hallén, programansvarig på Tankesmedjan Oikos