Rädda Barnen ägnar sig åt Sovjetfasoner
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-01-14
Nima Daryamadj: Det här är inget mindre än en skandal
Vad är syftet med forskning? Ställer man frågor för att nå fakta och sanning eller för att bekräfta sin redan färdiga åsikt? Får jag avfärda en forskares objektiva slutsatser om de ej faller mig i smaken?
Att en svensk organisation ägnar sig åt sådana Sovjetfasoner är inget mindre än skandal. Extra synd att det är en organisation som jag alltid högaktat.
”Resultaten stämmer inte överens med vår värdegrund.” På vilket sätt är stympande av forskningsresultat kompatibelt med organisationens värdegrund?!
En från regionkontoret i Libanon skrev till Pernilla Ouis: ”Vi vill vara en radikal röst och utmana mäns våld mot kvinnor och barn, men inte på ett sätt som […] kan leda till vi och dom-tänkande.”
Hur kan Rädda Barnen påstå sig vara en ”radikal röst” när mod saknas för att ens prata om problemen i Mellanöstern?
Passande nog är Pernilla konvertit till islam och har varit gift med en arab, vars namn hon behållit. Låter knappast som någon med en dold agenda att smutskasta islam eller Mellanöstern!
Vad hade hänt om Pernilla inte hade tagit fajten och gått ut i medierna? Då hade dessa skandalösa tankegångar fått fortsätta okritiserade.
Medan Rädda Barnen nervöst ser sig om ryggen, rädd för rasismanklagelser, fortsätter barn att fara illa. Att inte ta sig an traditionsbesten i vars gap Mellanösternflickor alltjämnt offras, DET är rasism.