Därför hackades filmsajten Voddler
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-26
Rasmus Fleischer: Allt tyder på att de brutit mot upphovsrättslagen
INPASS Efter att filmtjänsten Voddler i höstas lanserats som ett Spotify för film kunde företaget surfa på en hyllningsvåg utan motstycke sedan IT-bubblans dagar. För politiker blev Spotify och Voddler en befriande trollformel att rabbla närhelst jobbiga frågor om upphovsrätt fördes på tal. Voddler hyllades av Moderaterna på Dagens Nyheters debattsida och de borgerliga ungdomsförbunden ordnade ett seminarium: ”Hur får vi fler svenska Spotify och Voddler?”
Nationell stolthet jäste vid tanken på att ett svenskt hjälteföretag skulle sätta punkt på de nätpolitiska striderna genom att förse massorna med strömmad Hollywoodfilm – lagligt!
För många framstod det därför som ett verk av obegriplig ondska när det i veckan meddelades att en hackerattack tvingat Voddler att stänga sin tjänst ett par veckor. Någon som kallar sig ”Dark Reverser” har skrivit ett litet program som gör det möjligt att spela upp filmer från Voddlers server via andra program än det officiella, vilket också innebär att filmer kan sparas till den egna hårddisken. Att varje ström kan förvandlas till en nedladdning är ett ofrånkomligt tekniskt faktum, men enligt de licensavtal som håller Voddler och Spotify vid liv måste det likväl vara omöjligt.
Tidningsartiklarna antydde felaktigt att hackerattacken skulle handlat om olaga intrång i Voddlers servrar. De förteg det motiv som Dark Reverser angav för sitt hack: Voddler har låst in fri mjukvara. Voddlers mediespelare är en variant på XBMC, ett kollektivt programmeringsprojekt under licensen GPL som ger total frihet för alla att kopiera, modifiera, kommersialisera – så länge källkoden förblir öppen.
Även om Voddler har släppt ut viss källkod så har ingen lyckats kompilera den till ett fungerande program. Företaget har vägrat svara på förfrågningar om saken.
Allt tyder på att Voddler har brutit mot upphovsrättslagen, som GPL-licensen pragmatiskt bygger på. Det stora antalet rättsinnehavare till programkoden gör dock fallet komplext. Något för de två nya specialåklagarna för immaterialrättsliga brott?
Nej, vi kan knappast vänta oss att rättsväsendet ger samma assistans till fria mjukvaruprojekt som den ger till skiv- och filmbolag.
Det är skillnad på rättighetshavare och rättighetshavare.
Rasmus Fleischer
Doktorand i historia. Utkom i höstas med boken "Det postdigitala manifestet"
