”Man blir väl aldrig färdig som person”
Inger Edelfeldt skriver gärna om människor som söker sig själva
Inger Edelfeldt bokdebuterade redan som 21-åring. En röd tråd i hennes romaner är människor som söker sig själva.
– Jag är pinsamt intresserad av psykologi.
Inger Edelfeldt har skrivit över 30 böcker i olika genrer, samtidigt som hon arbetar som illustratör och konstnär. Ändå är hon något av en doldis.
Och att träffa henne är att möta en mix av integritet och öppenhet. Hon vill att ateljén ska vara så hemlig som möjligt, och hon är bestämd om att bilden ska tas före intervjun för att "få det gjort". Samtidigt har hon nära till skratt och gillar att prata om mänskligt beteende.
– Man blir väl aldrig färdig som person, det vore tråkigt.
Tvingas ompröva sin självbild
Den nya romanen "Konsten att dö" handlar om fotografen Jackie, 52 år, ensamstående och älskarinna till en gift man. Hon lär känna en yngre kvinna som hon fotograferar, och det händer saker som gör att hon tvingas ompröva sin självbild.
– Jackie ser sig som stark i alla lägen, och har försökt intala sig att hon inte behöver någon nära relation. Fotograferandet har varit hennes stora tillflyktsort, men yrkeslivet blir bräckligt om det är ens enda starka identitet.
Utan att avslöja för mycket blir det kaos i huvudpersonens kärleksliv och karriär. Vad skulle du säga om hon vore din väninna?
– Jag skulle inte ge henne något råd, folk lyssnar ändå inte i en sådan situation, utan tycker bara att råden är klämkäcka. Jag skulle erbjuda henne att sova över och ge henne frukost. Ibland är det nödvändigt att allt krackelerar för att det ska bli en öppning mot något annat.
Är Jackie lik dig på något sätt?
– Jag har också haft perioder där jag känt mig fången i min självbild och behövt ifrågasätta hur jag ser på mig själv och andra. Och på konsten.
Inger Edelfeldt har till och med skrivit en bok om sin egen vändpunkt: "Hur jag lärde mig älska mina värsta känslor". Den handlar bland annat om lugnet hon fann i zen coaching, som bland annat går ut på att finna närvaro och kreativitet. Meditation och mindfulness har blivit en del av hennes vardag.
– Det är omöjligt att förklara enkelt hur det förändrat mig. Bland annat har jag insett att man inte kan svara kort om sådant, säger hon och skrattar högt.
– Ibland får jag en känsla av att många ser det som en nackdel att vara lugn. Att den som inte är ilsken och frenetisk inte får något gjort. Men det är ju då det är lätt att bränna ut sig i stället.
”Jag sågs som udda”
Jag läser en artikel från 1984, där en 28-årig Inger Edelfeldt intervjuas. Att döma av den har hon det betydligt bättre nu - i artikeln säger hon bland annat "Det är ett helvete att vara ung".
– Som yngre var jag var mobbad. Det var en stökig skola, med elever som säkert inte hade det bra hemma, och lärare som inte kunde hantera situationen. Jag sågs som udda och var inte så socialt begåvad, men hade tur som hittade ett yrke som passade mig och som jag hade talang för.
Inger Edelfeldt berättar att hennes syn på det egna skrivandet och målandet har förändrats med åren.
– Jag hade mycket mer prestationsnojor när jag var yngre. I dag har jag ingen jättekritisk inre röst som driver mig. Jag har fått lite mer perspektiv på hur liten jag är i hela universum, det är en lättnad.