Bildrikt om sex och systerskap i Syrien
Publicerad 2013-09-20
PEN-prisade Samar Yazbek finns nu på svenska
När Samar Yazbek fick handfängsel på sig anade hon inte vart de två männen skulle föra henne. Däremot visste hon varför hon hade gripits. Ända sen den arabiska våren spridit sig till Syrien hade hon, en berömd författare och feminist, ägnat sig åt att i giftiga facebookinlägg och bloggar kritisera den syriska regeringen.
Yazbek, född 1970, är uppvuxen i en inflytelserik familj från samma alawitiska klan som Syriens diktator, Bashar al-Assad. Så länge hon höll sig i skinnet, det vill säga skrev erotiska, kvinnopsykologiska berättelser och tv-manus som visserligen trotsade samhällstabun men som inte öppet handlade om politik, fungerade familjebandet som skydd. När revolutionen fick henne att ta politisk ställning, tog familjen sin hand ifrån henne. Ingenting stod längre mellan henne och regimens bödlar.
Yazbek, som nu lever i Paris med sin tonåriga dotter, fick se Assads tortyrkammare från insidan. Läs gärna hennes egna ord om den fruktansvärda upplevelsen, de fick mig att vilja spy!
Om allt det här och mycket annat berättar Yazbek i A Woman in the Crossfire: Diaries of the Syrian Revolution, ett slags rapportbok (utdrag finns bland annat i The Guardian). Hösten 2012 fick hon Svenska PEN:s Tucholskypris och samtidigt PEN Pinter Award i Storbritannien, en riktig prestation för en så pass ung författare. I år gästar hon bokmässan i Göteborg och Internationell författarscen i Stockholm. Bland annat därför ger Ordfront ut en av hennes tidiga romaner, En mörk strimma av ljus.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om boken. Yazbek skriver en vacker och bildrik prosa, kanske inspirerad av sitt tv-författande. I alla fall får man sig starka scener till livs; dramatiska och känsloladdade som dem i mexikanska såpor.
Romanens centralfigur är tjänsteflickan Alya, född i rännstenen men ”upphöjd” till en position som sexslav åt en deprimerad överklasskvinna, Hanan al-Hashimi. När denna en sömnlös natt hittar Alya i sängen hos sin ålderstigne make, blir hon rasande av svartsjuka. Tjänsteflickan skickas på dörren utan vidare spisning, och sen får läsaren följa kvinnorna var och en för sig.
En mörk strimma av ljus ställer viktiga frågor om kvinnokärlek och kvinnosolidaritet – den innehåller också närmast pornografiska scener; kvinnor som älskar med kvinnor. I Syrien måste de ha väckt anstöt men som västerländsk läsare blir man mer upprörd över hur Alya skildras. Lite för mycket Tusen och en natt över det hela. Hennes kropp framstår som en bytesvara och hennes val att använda sig av den för att undkomma fattigdomen som frivilligt. Det ger en klasskildring som i sig känns diskriminerande. Men det är kanske meningen.
Själv hade jag haft mer utbyte av att läsa Yazbeks stora och viktiga rapportbok, Woman in the Crossfire. Hoppas att den snart kommer på svenska.
