Vittnen berättar om Värmlands krig mot Hitler

Ny bok om motståndsarbetet och flyktinghjälpen

SAKPROSA Alla som umgåtts med svenskar födda före 1930 vet att ett av deras ständigt återkommande samtalsämnen var ”kriget”. Och med det menades förstås andra världskriget och dess umbäranden. Det kan tyckas lite löjligt eftersom den värsta katastrof som drabbade Sverige under kriget var att kaffet ransonerades.

Men hotet om att även Sverige skulle ockuperas satte djupa spår i många.

De som levde i gränstrakter kände förstås av krigets närhet mer än andra. I den nyutkomna Gränsbo i krigets skugga: erfarenheter och minnen av motståndet har Willy Olofson samlat in vittnesmål från värmlänningar som bodde längs svensknorska gränsen och stödde den norska frihetskampen. Boken är utgiven av Institutet för missionsforskning vid Uppsala universitet, men det är knappast en vetenskaplig skrift utan mer ett slags hembygdsbok. Människorna i boken berättar om hur de gömde flyktingar och hjälpte motståndskämpar att ta sig över gränsen. För givetvis har ett folk rätt att göra motstånd mot militära övergrepp, konstateras i en av bokens texter.

Texterna i boken spretar och en del är lite taffligt skrivna. Boken är välkommen ändå för de svenskar som minns ”kriget” och kan berätta hur det var blir färre och färre. Snart är de alla döda.

Kalle Holmqvist