Det är slut nu, nyliberalismen
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-09
Martin Aagård läser "Neo"
och får studentförenings-feeling
Jag bläddrar igenom det nya numret av den nyliberala tidningen Neo. Tror jag. Eller?
Här ställs Jimmie Åkesson mot väggen eftersom han vill bevara Systembolaget. Här konstaterar ett antal frihetsvurmande skribenter att Sverige kramar jihadister, att Wikileaks är mot frihet, att Haiti inte hjälps av att vi skänker pengar till Haiti, att Margaret Thatcher var en framtidskvinna samt att FN är (gäsp) dåligt och måste läggas ner.
Den enda annonsen kommer från en privatimportör av vin.
Det känns lite som ett seminarium med studentföreningen Heimdal 1992. En förening där Anders Borg och hans kompisar diskuterade Ayn Rand och nattväktarstaten.
Nyliberalismen börjar kännas riktigt gammal.
Inte bara är idéerna slut, även idolerna återanvänds.
Nu när de flesta utförsäljningarna genomförts, när man har tyckt tvärtom mot den politiskt korrekta vänstern i tre decennier, vad finns då kvar?
Inte mycket.
Jo en liten nyhet. Miljöpartiets Maria Wetterstrand skriver en debattartikel tillsammans med nyliberalen Mattias Svensson. De skriver att miljöförstöringen är statens och inte kapitalets fel. Lösningen är lika gammaldags nyliberal som hundraåringen Ronald Reagan – minska staten.
Kanske finns en förklaring till varför Alliansen vann valet här någonstans. I alla fall till varför miljöpartiet blev så stort i Stockholm.
Men även Wetterstrand är ju passé som politiker.
Martin Aagård
