Stoppad häxjakt

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-10-28

"Häxor, katoliker, judar och tattare har i olika tider representerat hotet mot den goda ordningen. Idag är det muslimer"

Tidningen Svensk Polis kontaktade Mattias Gardell för en krönika på temat islamofobi. Texten togs emot med entusiasm, layoutades och var färdig för tryck, när den plötsligt lyftes ut av ansvarig utgivare Anders Hagquist, med motiveringen: ”Svensk Polis är en personaltidning som ska spegla polisarbetet och innehålla texter som är till praktisk nytta för de anställda i deras arbete. Allt i enlighet med det uppdrag Polisen har. Din text var intressant, men just Svensk Polis är inte rätt forum”.

Övertygade om att artikeln – som stoppades ett par dagar efter valet – kan vara till nytta för polisen i deras arbete, publicerar Aftonbladet nu artikeln i dess helhet.

Det mullrar runt om i landet. Ljudet är välbekant. De goda samlar sig till försvar mot de onda mitt ibland oss. Det är inte första gången. Häxor, katoliker, judar och tattare har i olika tider representerat hotet mot den goda ordningen. I dag är det muslimer.

Vem fienden är har varierat, men berättelserna om dem liknar varandra. De sägs översvämma landet och konspirera för att gripa makten och måste därför bekämpas, kartläggas, fördrivas. I efterhand framstår häxprocesserna som vansinne, men då de pågick sågs häxor som ett verkligt hot. Kampen mot djävulen skördade 100 000 liv i Europa och importerades till Sverige av dåtidens (häx)terrorismexperter, som exempelvis Mäster Håkan som hade lärt sig hur man avslöjar häxor under sina resor i Tyskland och blev en av myndigheterna flitigt anlitad expert under tidigt 1600-tal.

Fram till 1860 förlorade den svensk som blev katolik sitt medborgarskap, sin egendom och landsförvisades. Rädslan för katoliseringen av Sverige ökade sedan staten legaliserat katolsk invandring och i en lag från 1873 tillåtit katoliker att predika öppet och bygga riktiga kyrkor. Riksdagsledamöter befarade att katolikerna skulle utnyttja statens godtrogenhet för att ”utbreda sitt socialt och politiskt farliga välde”

I dag hörs samma argument, även om ”katoliker” har bytts ut mot ”muslimer”. Under tidigt 1900-tal var det judar som upplevdes som hotfulla. Om inte ”invasionen” av judar stoppades ”bliver Sverige snart ett av dem behärskat och utsuget folk”, anförde en riksorganisation av handelsmän 1911. Fruktan för den judiska världskonspirationen bekräftades av svenska kriminalpoliser i ett betänkande från 1921. ”Det torde näppeligen numera kunna bestridas att det var judar som planlade och ledde revolutionen i Ryssland, Tyskland och Ungern. Detta såväl som det förhållandet, att judarna stå i spetsen för arbetet på en tilltänkt världsrevolution, är bevisat”.

Idag varnar terrorismexperter och Sverigedemokrater för landets muslimer som påstås delta i en världsvid sammansvärjning för att upprätta ett globalt kalifat. Under 1930- och 1940-talet hårdnade dagspressens tal om ”tattarplågan” med rubriker som ”Tattarterror i hela samhället” och en ledarskribent i Svenska Dagbladet krävde ”en human utrotning av tattarsläktet”. Ställda inför talet om tattarterrorn agerade regeringen som den gör i dag när vi oroar oss för muslimsk terror: tog beslut om att tattarna skulle övervakas och kartläggas. Med polisens hjälp genomfördes ”tattarinventeringar” 1907, 1922, 1943, 1954–1955, 1962–1963 och 1965–1966 då zigenarläger i städernas utkanter invaderades. Varje invånare tilldelades ett Z-nummer och bokfördes i ett nationellt Z-register, som var i bruk åtminstone fram till 1975 och bland annat användes i tvångssteriliseringsprogrammen.

Idag handlar det om att ta kontroll över förorten (Rosengård har fallit!) och åsiktsregistrera misstänkta muslimer (kartlägga ”religiös extremism”). För första gången i historien tar ett brunt parti plats i riksdagen sedan de bytt ut den klassiska antisemitismen mot en antimuslimsk dagordning. Annars är mycket sig likt. Fienden är fortfarande lika ond, översvämmar landet och hotar den goda ordningen. De goda medborgarna syns lika oroade som tidigare och det offentliga talet fylls med krav på förbud (mot slöjor, moskéer, Koranskolor, muslimsk invandring). Myndigheterna förlitar sig på terrorismexperter och tillsätter utredningar och ordningsmakten kartlägger och registrerar.

Har vi då inget lärt av historien?

Mattias Gardell

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.