Somalia visar hur fel SD har
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-18
En allt annat än genomtänkt retorik
Ett av Sverigedemokraternas idealländer är Finland eftersom de anser att Finland har tagit emot föredömligt få invandrare; ett annat land de brukar nämna är Japan. Grunden i Sverigedemokraternas argumentation är att blandning av folk med olika etniskt ursprung oundvikligen leder till konflikter och kriminalitet.
Några större interna konflikter finns onekligen inte i dagens Finland, men så sent som 1918 förde finländare krig mot varandra, avrättade varandra och satte varandra i koncentrationsläger. På den tiden var Finland ännu mer etniskt homogent än det är idag. Även Japan har genomgått perioder av splittring och kaos.
Det finns väldigt få länder i världen där befolkningen delar kultur och språk. Särskilt sällsynt är det i Afrika, vars stater är skrivbordskonstruktioner från kolonialismens tidevarv, med gränser dragna med linjal tvärs över gamla politiska, språkliga och kulturella gränser. Det finns emellertid ett land i Afrika där 85 procent av befolkningen talar majoritetsspråket. Landet är nästan lika homogent som Finland, där 91 procent talar finska. Landet heter Somalia, och har härjats av inbördeskrig i över 20 år.
Det finns ingen direkt koppling mellan etnisk mångfald och graden av våld och kaos i ett samhälle. Däremot finns det många exempel på hur farligt det kan vara om politiska partier blåser upp etniska konflikter för att vinna politiska fördelar. I Rwanda och i mindre grad i Kenya, har etnisk politik lett till folkmord och våld. I Tanzania, som är ännu mer uppsplittrat, har däremot våld mellan folkgrupper lyst med sin frånvaro.
Sverigedemokraterna själva hävdar att de inte är emot invandrare om dessa ser till att integrera sig. Kan man hoppas att främlingsfientligheten försvinner bara invandrarna integrerar sig tillräckligt väl? Judarna i Tyskland var tiden efter första världskriget den mest välintegrerade minoritet man kan tänka sig. De hade perfekta språkkunskaper, god utbildning och delade majoritetssamhällets värderingar. Det hjälpte dem emellertid inte mycket.
Sverigedemokraterna har inte, som de själva vill hävda, lyft fram ett etniskt problem som inget av de övriga partierna vågat tala om. Däremot håller de genom sin etniska retorik själva på att skapa ett sådant problem, något historien visar kan vara ytterst farligt.
Janne Holmén
