Ung och arg sågning av socialdemokratin

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2009-12-23

TIDSKRIFT Börjar det hända något med socialdemokratin? I så fall är det hög tid. Jag ser fram emot den dagen i början av 2010 då Sahlin, Östros och Baylan avbryter ruschen mot mittfältet, övertar det som än så länge är Sverigedemokraternas fördel och formulerar en stark idé om det gemensamma, om samhället, om det vi delar, om det där som SD kallar Sverige.

Snart finns inte mycket kvar av det. Alla skulle med, fick vi veta i förra valrörelsen. Men människorna tvekar att stiga på, när de inte vet varthän det bär och om de får det bättre där.

Därför har rörelsen allt att vinna på att lyssna på sina unga, arga och analytiska – de som i nya numret av tidskriften Tvärdrag (5/2009) analyserar socialdemokratins kräftgång i Europa det senaste årtiondet (samtidigt som en annan sorts vänster firat stora framgångar i Latinamerika).

Tvärdrag artar sig till en påfallande vital tidskrift. Och just detta nummer artar sig till en präktig bankruttförklaring av tredje vägens socialdemokrati. Ni minns? Den formulerades av sociologen Anthony Giddens och lanserades av Gerhard Schröder och Tony Blair för tio år sedan. Det var en nyliberalism med samvete som i Sverige administrerades så proffsigt av Göran Persson att lidelsen rann ur partiet och socialdemokratin förlorade först självförtroendet och sedan sig själv.

För tio år sedan styrdes tolv av femton EU-länder av socialdemokrater. I dag är det tre eller fyra av 27, skriver Jens Lundberg. På sin resa genom Europa konstaterar han att socialdemokratin blivit medelklassens parti. Arbetarklassen går åt andra håll.

Lundberg ger ytterligare ett annat mått på katastrof. Sedan Blair och Schröder valde tredje vägen har s-partier erövrat fyra stolar i EU-parlamentet, som under samma tid utvidgats med 110 platser. Jenny Hedström, Maja Nordström, Riad Aliefendic, Carl Tham, Göran Greider, William Sundelin, Peter Gustavsson och Felix Antman Debels rapporterar från andra delar av Europa. Slutsats? En lång epok av kompakt högerhegemoni väntar, med därtill hörande förtryck, om inte socialdemokratin förnyar sig.

Peter Gustavsson erinrar om Ernst Wigforss. Kan dödläget brytas? frågade han 1959, då många av hans ledande partikamrater ansåg samhällsbygget färdigt. Sedan kom sextiotalet och dödläget bröts men inte inifrån socialdemokratin själv, utan av andra krafter.

Stefan Jonsson

Daniel Suhonen är redaktör för Tvärdrag och medarbetare på Aftonbladet, därför recenseras Tvärdrag av Stefan Jonsson, kritiker på Dagens Nyheter.