Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Leopold

Han kom, han sågs, han surade

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2016-10-28

Olle Johansson minns Dylan när han fick sitt Polarpris

Så var det då. Dylan får Polar­priset ur kungens hand år 2000.

NOBELPRISET. Kommer Bob Dylan att ta emot nobelpriset i litteratur? Kommer han att närvara vid prisutdelningen? Frågorna hopar sig.

Jag vet bara att han tog emot Polarpriset år 2000 när jag var inbjuden till ceremonin i Berwaldhallen i egenskap av ordförande för Svenskt rockarkiv. Jag fick en plats på läktaren långt framme, bredvid scenen, vilket gjorde att jag hade perfekt överblick över hela skeendet.

Dylan kom gående i gången klädd i en strikt, kraglös kostym, med osannolikt bister uppsyn och svarta solglasögon. Som Per-Erik Brolinson, filosofie doktor i rock 'n roll och rockarkivskollega, formulerade det alldeles efter ceremonin: ”Han såg ut som om han fördes in till sin egen avrättning.”

Dylan tog plats bredvid kungen på första raden och sjönk ihop i stolen med solglasögonen hopvikta i ena handen. Den bistra minen satt som fastklistrad. Kungen var som en glad hundvalp på sin plats, men vågade inte tilltala Dylan, inte på hela tiden de satt i bänkraden.

När en liten grupp av körsångare framförde ett potpurri med ABBA-låtar i ett konstmusikaliskt arrangemang sjönk Dylans mungipor ytterligare, vilket man inte trodde var möjligt. Han själv sjönk ännu djupare ner i stolen, och han såg ut som om han övervägde att lämna lokalen i protest.

När det så blev dags för prisutdelningen lyssnade Dylan förstrött på prinsessan Christinas uppläsning av motiveringen och tog sedan emot priset ur kungens hand. Då kom det som ett svagt ljus över hans ansikte, som om han kunde tänka sig att le lite senare på kvällen. Kungen tog mod till sig, lutade sig fram och klappade Dylan försiktigt på ryggen.

Dylan nickade några gånger, men han sade inte ett enda ord, inte under hela ceremonin. Och direkt efter prisutdelningen åkte han till Finland för att ge konsert och avstod således från den väntande banketten.

Stilenligt, får man väl ändå säga. Vi pratar ju om Bob Dylan.

Olle Johansson

författare, senast till En skivsamlares memoarer