Ondska låter Scarlett Johansson briljera
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2014-07-14
Regissören Jonathan Glazers film värd tolv års väntan
Det börjar som en mardröm och fortsätter som en psykos. En utomjording spelad av Scarlett Johansson kör runt i Glasgow och förför ensamma män. Hon lockar in dem i ödehus där golvet blir till svart kvicksand och sväljer de stackars kåta killarna levande. En mänsklig pantstation av konturlöst mörker. Den brittiske regissören Jonathan Glazers Under the skin - löst baserad på Michel Fabers sci-fi roman med samma namn - har tagit tolv år att färdigställa men är nästan värd väntan. Glazers grandiosa bildberättande följer i samma visuella tradition som Kubrick och Tarkovsky, med en egen smutsig autenticitet.
För att interaktionen mellan Johansson och folket i Glasgow skulle kännas äkta bestämde sig Glazer för att göra det på riktigt. Han installerade åtta kameror i en van och placerade sig själv, filmteam och Johanssons livvakt i lastutrymmet. Stjärnan maskerades med svart peruk och körde sedan runt på eget bevåg för att slumpmässigt plocka upp killar från gatan. ”Vet du hur jag kommer till M8?”, ”Är du ensam?”, ”Vill du ha lift?” Glazers Integritetskränkande ”Jackass”-metod funkade. Flera av amatörerna gav sitt godkännande i efterhand och stämningen i vanen har samma karaktär av dolt hot som om könsrollerna varit omvända. Glazer visste förstås vad han gjorde när han castade ”världens sexigaste kvinna” som femme fatale-pastisch i ett socialrealistiskt Skottland. Scarlett Johansson levererar sitt livs roll, men är liksom redan en utomjording.
När skräckregissören Alejandre Aja gästade författaren Bret Easton Ellis podcast i juni oroade han sig över berättandet i dagens genrefilmer, som han menar ”lider av en tsunami av förklaringar”. ”Rädsla kommer från instinkter i vårt undermedvetna och kan inte förklaras rationellt”, menade Aja. I Jonathan Glazers Under the skin förklaras aldrig vad Johansson (och hennes stumme manlige partner) kommit till jorden för att skörda. Paniken kommer samtidigt som känslan av att vara instängd i huvudet på en varelse med gränslös likgiltighet för mänsklighetens existens.
All ölreklam som Glazer jobbat med har uppenbarligen varit en bra skola för bildmässig manipulation. Han får människor på en galleria i Skottland att se ut som att de kommer från en annan planet. Johanssons utomjording utvecklar långsamt empati för sitt byte, men Glazer fegar ändå inte ut på slutet, som har en grov antihumanistisk twist. Dagens kulturella klimat kräver ofta hårda dramaturgiska regler, representation och moraliska budskap på bekostnad av konstnärlig frihet. Med andra ord är den här sortens överväldigande ondska precis vad vi behöver.
Fotnot: Under the skin släpps på import-dvd i dag.
Kristoffer Viita
