Dab – digitalt, dyrt och dumt

Här finns en enorm pedagogisk uppgift

Förändringarna är få, många av dem bra, i regeringens proposition för public service, Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019. Ökade satsningar på tillgänglighet, bland annat fler sändningar på romani, mer textning och syntolkning, det blir längre sändningstillstånd och inget samgående mellan bolagen UR och SVT. Dessutom behålls tv-avgiften i nuvarande skick.

Det stora frågetecknet är långköraren Dab, marksänd digitalradio. Eller Dab+ som det bytt namn till sedan 1990-talets diskussioner. En släckning av det analoga nätet ska helst ske framåt 2022.

Kulturdepartement och alla aktörer har här en enorm pedagogisk uppgift. De måste kunna förklara varför uppskattningsvis 20–30 miljoner fullt fungerande FM-radioapparater ska gå till sophögen (eller bli föremål för kreativ ombyggnad), att så gott som samtliga hushåll tvingas till extrautgifter. Då räcker inte diffusa utläggningar om ”utveckling”, eller att det skulle vara samma sak som när tv-sändningarna slutade vara analoga. Radioapparater är ingen stor konsumtionsvara, en radio behåller man tills den går sönder, vilket inte gäller tv, som många byter i takt med att priserna sjunker.

Nu lyssnar många på radio via webben, och fler lär det bli. Att den utvecklingen plötsligt skulle upphöra har väl de flesta svårt att tänka sig. Så hur fördelarna med Dab, ursäkta Dab+, ska överstiga nackdelarna är ett stort, stort mysterium. Släck frågan, inte FM.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.