Jan Björklund – landets mest omoderna politiker
Eleverna får betala för hans röstfiske
Landet mest omoderna politiker heter Jan Björklund. Hans affärsplan för skolan handlar om att gräva allt djupare ner i historiens skräphög på jakt efter idéer. Först var det av med kepsarna, sedan betyg i sexan, elitklasser, lärarlegitimationer och avlövade praktiska utbildningar.
Nu har man grävt fram ännu tidigare betyg, från fjärde klass, och de gamla studentproven som avskaffades för över 40 år sedan.
Eleverna ska mätas, kontrolleras och sorteras i ett slags skolpolitisk taylorism.
”Grisen blir inte tjockare för att vi mäter den varje dag”, sa Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en redan klassisk kommentar. Bättre kan det inte uttryckas.
För några år sedan frågade radioprogrammet Kris i skolan? 71 skolforskare och andra sakkunniga om fler betyg eller fler nationella prov ger bättre resultat. Svaret blev ett rungade nej.
Och i världens största skolforskningsrapport, Synligt lärande, där professor John Hattie samlat över 50 000 studier, finns inte heller mycket till stöd.
Hattie konstaterar att en ständig återkoppling mellan elev och lärare är mycket viktig. Men det har inget med betyg att göra, snarare handlar det om den dagliga dialogen i klassrummet.
Enligt Hattie går slutsatserna kring prov isär. Antagligen kan prov i och för sig förbättra resultaten lite grann. Men effekten sjunker ju fler prov man har.
Tidigare betyg och fler prov verkar alltså snarast vara ett slag i luften.
I bästa fall.
För kanske kan ständiga prov till och med försämra lärandet. Den internationellt tongivande finske skolforskaren Pasi Sahlberg har pekat på risken att man då pluggar för proven, inte för att lära.
Också betyg kan vara kontraproduktiva. ”Det kan dels vara så att elever med ett högt betyg kan nöja sig med att stå kvar där. Det kan vara så att elever med ett lägre betyg inte orkar kämpa vidare”, säger Christian Lundahl som är doktor i pedagogik vid Uppsala universitet (Ekot 31 augusti 2008).
Den tanken understöds av Hatties forskning, som visar att elevernas bild av sina egna förmågor kraftigt påverkar deras resultat.
Min gissning är att Jan Björklund hellre läser opinionsmätningar än skolforskning. Folkpartiet ligger i dag på drygt 5 procent.
Men enligt Lärarnas Riksförbund är svenska folket mycket positivt till både prov och betyg. 30 procent ville rent av ha tidigare betyg än i årskurs sex.
I skillnaden mellan dessa siffror finns förklaringen till Björklunds utspel.
Hellre några fler röster än en en bättre skola. Eleverna betalar priset för ministerposten.