Bögar med klass

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2012-07-13

Det var först med kapitalismen som samkönade sexuella handlingar blev brottsliga, skriver Kalle Holmqvist.

Feminina, prylglada och välbärgade. Så brukar homosexuella män framställas i allt från tidningsartiklar och schlagersammanhang till tv-serier och filmer. I den gängse mediebilden av homosexualitet ingår sällan män ur arbetarklassen. Trots att forskningen visar att homosexuella tjänar omkring 15 procent mindre än heterosexuella lever myten om de rosa pengarna.

Att vrångbilden existerar är knappast något nytt, men hur felaktig den också framstår i en historisk kontext blir tydligt i boken Frans och Lars, som handlar om det första kända exemplet på ett långvarigt, homosexuellt förhållande i Sverige. Det är en märkligt okänd händelse Kalle Holmqvist grävt fram.

Frans Pettersson och Lars Johansson var inflyttade arbetare i Stockholm. De slet tungt för usel lön på målerifirmor, snickarverkstäder, sockerbagerier, hos grosshandlare och på varuhus.

Att deras kärleksförhållande har blivit känt för eftervärlden beror på att två gardister en sensommardag 1897 ertappade dem på bar gärning i skogen. ”Otukt mot naturen” hade nyligen förbjudits och när gardisterna frågade vad männen gjorde med byxorna på halv stång reste sig Lars upp och svarade: ”Vi hålla på och knulla”.

När gardisterna började klandra dem svarade Frans och Lars sturskt att detta var något som inte angick någon annan.

Påföljden blev några månaders fängelsestraff på Långholmen.

Kring denna händelse målar Kalle Holmqvist ett helt panorama över det sena 1800-talets urbanisering, arbetarklassens framväxt, fackföreningarnas organisering, homosexualitetens historia och polismaktens nya repression. Det är upplysande läsning, även om den breda målarduken verkar vara mera dygd än nödvändighet. En polisrapport, ett rättegångsprotokoll och några uppgifter ur folkbokföringen räcker inte riktigt till den ”Brokeback Mountain-historia” boken presenteras som, utan för nog tankarna till Stockholms stadsmuseum snarare än till Hollywood.

Men arbetarhistoriker är sällan bortskämda med källmaterial. Även om kärlekshistorien har många luckor lyckas Kalle Holmqvist fylla dem förtjänstfullt med iakttagelser om dåtidens normbildning och nutidens klassamhälle.

Det kanske mest tänkvärda är hur boken nyanserar den allmänna uppfattningen att dagens jämförelsevis toleranta syn på homosexualitet skulle vara en gåva från det moderna, liberala samhället. 

Tvärtom var det först med kapitalismen som samkönade sexuella handlingar blev brottsliga, menar Holmqvist.

Då skapades också begreppet homosexualitet, i och med att samkönad kärlek blev ett studieobjekt för vetenskapen.

I bondesamhället, från 1200-talets Äldre västgöta-lagen och framåt, hade homosexualitet varit antingen tillåtet eller också något man inte brydde sig om att bestraffa.

Kristendomen fördömer visserligen ”sodomi”, men som Holmqvist påpekar innehåller Bibeln också förbud mot att äta skaldjur, mot guldsmycken på kvinnor och mot att inte klippa håret vid tinningarna. Bibelns bud förklarar inte varför det var först efter 1880 som det blev vanligt att straffa samkönade sexuella handlingar i det sedan århundraden kristnade Sverige.

Om sedan sambandet mellan kapitalism och homorepression är vad samhällsvetenskaperna kallar en korrelation eller en kausalitet skulle nog ha kunnat utredas närmare. Och eftersom det handlar om sexualitet och historia undrar man hur Kalle Holmqvist förhåller sig till Michel Foucaults inflytelserika bidrag inom fältet.

Men att förföljelsen av homosexuella också var ett trakasseri av en ny samhällsklass finns det starka belägg för. Över hälften av dem som dömdes för homosexualitet mellan 1880 och 1920 tillhörde arbetarklassen, trots att den fortfarande utgjorde en minoritet i samhället. I en tid när många politiska kommentatorer försöker tillskriva dagens arbetarklass all slags samtida intolerans, från främlingsfientlighet till homofobi, visar Kalle Holmqvist att homosexuellas frihetskamp har ett viktigt och osynliggjort arv i arbetarklassen.

Sverker Lenas

Fotnot: Kalle Holmqvist är medarbetare på

Aftonbladets kultursidor. Därför recenseras

boken av Sverker Lenas, Dagens Nyheter.

.