Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

En riktigt röd jul

Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.

Publicerad 2011-12-23

Kristofer Ahlström ser en amerikansk matiné-klassiker med nya ögon

"Livet är underbart" från 1946.

Det amerikanska folket har i 65 års tid närt en kommunist vid sin barm.

De har bara valt att inte minnas det så.

Regissören Frank Capras jultidssnyftare Livet är underbart (1946), om den genomgode George Bailey i en genomgod stad (Bedford Falls, ett samhälle så provinsiellt pittoreskt att det verkar inneslutet i en snöglob) räknas som en genomamerikansk tv-klassiker.

Varje jul vevas den om och om igen – i SVT sedan 1977 i omgångar, i år för sjätte raka året – som en påminnelse om de moraliska taxeringar USA vilar på: filmen toppar amerikanska filminstitutets lista över de 100 mest inspirerande filmerna någonsin, före Schindler’s list och Gissa vem som kommer på middag. Livet är underbart skulle kunna kvalitetsstämplas enligt amerikanska republikaners trippel-K-värdemall: kristen, konservativ, kärnfamiljär.

I själva verket är filmen en inkörsport till socialism, solidaritet mot etablissemanget och kampen mot Krösus, gestaltad av bankiren Potter.

En nyckelscen utspelar sig då Potter fnyser åt att Bailey gett ett lån till en taxichaufför med bara dennes goda namn som säkerhet. Potter är den som i filmen närmast förkroppsligar – symboliskt nog i rullstol – den amerikanska drömmens värderingar: han förordar fria marknadskrafter och beskriver Baileys lån som ett förslappande välfärdsprogram: ”Och vad ger det oss? En missnöjd och slö pöbel i stället för en driftig arbetarklass!”

Men den socialdarwinistiska människosynen tillbakavisas av George Bailey, som vägrar låta framgång definieras av tillväxt: ”Kom bara ihåg, Potter, att pöbeln som du kallar dem, är de som flitigast arbetar, betalar och lever och dör i det här samhället.”

Ideologiskt och retoriskt är hans konstaterande så nära det går att komma det som 65 år senare blivit Occupy Wall Street-rörelsens slogan: ”We are the 99%” – den gräsrotsmajoritet som missnöjt skriker från andra sidan klyftan till den privilegierade hundradelen i USA.

Mot filmens slut rusar Bailey stigmatiserad av personliga misslyckanden genom staden och beslutar sig för att likt en Messiasmartyr ta sitt liv genom att kasta sig i floden.

I ett nedkylt delirium bevittnar han sedan världen som den vore utan hans inblandning: Bedford Falls har förvandlas från myrfarm för rättrådiga löntagare till ”Pottersville”, ett Sodom av jazzmusik, hasardspel och skoningslös kommers i ett ständigt motljus av neon.

Inte konstigt då att FBI under efterkrigstidens kommunisthäxjakt fick upp ögonen för Capra. 1947 skrevs i rapporten Communist infiltration of the motion picture industry: ”Livet är underbart är ett uppenbart försök att väcka misstro mot bankväsendet genom att porträttera bankiren som en Scrooge-karaktär, ett vanligt knep använt av kommunister. Filmen baktalar överklassen och visar de som har pengar som onda och avskyvärda karaktärer.”

Under McCarthy-eran svartlistades många av Capras medarbetare, bland andra skådespelaren Lionel Stander som vid förhör besvarade frågan om han var medlem i kommunistpartiet med: ”Nej, jag står för långt till vänster om dem.”

I Joseph McBrides biografi Frank Capra: The catastrophe of success berättas hur Capra försökte värva manusförfattaren W R Burnett för att protestera mot House of Un-American Activites Committees inkvisitionspraxis. Burnett kastade honom huvudstupa ur huset: ”Om ni vill vara kommunister och störta regeringen så ska ni få vad ni förtjänar!”

Mot den bakgrunden kan det tyckas absurt att Capras film tar plats som självklar tradition i världens konsumtionskåtaste land under årets kommersivrigaste dagar, där hälsningsfrasen ”God jul!” enligt talkshowvärden Jon Stewart snart byts ut mot ”Lyckligt slut på räkenskapsårets fjärde kvartal!” – förra året shoppade amerikaner i juletid för 584 miljarder dollar enligt National Retail Federation. 2011 räknar man med en ökning på 2,8 procent.

Kanske är det därför så att amerikanska folket mer än någonsin behöver en rödhjärtad och ekonomiskt sansad George Bailey.

Lika mycket som vi svenskar behöver vår årsvisa påtår av Karl-Bertil Jonssons dogm.

Kristofer Ahlström

Livet är underbart visas på SVT 2 i dag klockan 13.10