Städa på fler ställen än kommentarsfälten
Åsa Linderborg: det finns ett visst mått av självbedrägeri i det som nu sker.
Jag har blivit kallad allt möjligt i Aftonbladets kommentatorsfält. Jag har mötts av ursinnigt hat och fördomar, tillskrivits åsikter och egenskaper jag inte har. Jag har tänkt, att jag ska aldrig skriva en rad mer. Men så skriver jag i alla fall. Och får nya kommentarer.
Det här får man stå ut med om man, som jag, har maktprivilegiet att skriva vad jag vill med byline.
Jag är yttrandefrihetsfundamentalist. I en demokrati måste alla åsikter få finnas, men det betyder inte att alla meningar ska tryckas i Aftonbladet. Det är självklart att kommentatorsfältet måste betraktas som en del av det redaktionella materialet i den meningen att de inte ska vara lagöverstridande. Men det finns trots allt ett värde i att kunna vara anonym. Du kan, som Martin Aagård konstaterar (Aftonbladet 29 aug), berätta om missförhållanden som kan kosta dig jobbet.
Snart måste alla som vill kommentera en artikel i Aftonbladet gå via Facebook. Jag har som medlem i redaktionsrådet själv varit med och fattat beslutet, men jag tycker det är gigantiskt problem att mina åsikter från och med nu ska varumärkespaketeras av ett företag som jag hittills valt att stå fri från.
Jag respekterar alla ansvariga utgivare som inte vill sprida unkna åsikter, men det finns ett visst mått av självbedrägeri i det som nu sker. Dagarna efter Utøya kunde Ulf Nilson i Expressen skriva att såna här hemska massakrer måste varje mångkulturellt samhälle räkna med.
Det finns anledning att städa på fler ställen än under byline.
