Satir över arbetslinjen
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Publicerad 2011-03-24
Med serien Jobbjägaren, uppfostrings-tv för arbetslösa som har premiär i kväll, har Kanal 5 helt ofrivilligt skapat en grym satir över arbetslinjen. Här ska en så kallad jobbcoach medelst uppläxning och femörespsykologi få en
arbetslös att desperat och förtvivlat söka så många jobb som möjligt.
Vilket i allmänhet tyvärr är meningslöst, då antalet jobb man söker inte påverkar chansen att faktiskt få ett, enligt modern svensk forskning (Milton 1998; Bolinder 2006).
Eftersom första avsnittets offerlamm, långtidsarbetslösa Susanne, varken är förtvivlad eller desperat blir coachens huvudsakliga jobb att väcka henne och få henne att förstå allvaret. För att öka dramatiken försöker man till och med slå i oss att familjen inte har råd med mat, trots att 15 000 kronor är kvar när hyran är betald, nästan dubbelt mot socialbidragsnormen.
De konkreta tipsen är exakt två, ring arbetsgivare och undvik svordomar, men Susanne tar sig förstås i kragen och kröner sin jobbdröm med en dags provjobb på ett fik, vilket liksom fullbordar satiren.
Det är menat som underhållningsmobbning utan djupare tanke än tittarsiffror, men den verkliga tragedin är att samma filosofi
i dag är regeringspolitik.
Petter Larsson
