Mammons syndrom
Detta är en kulturartikel som är en del av Aftonbladets opinionsjournalistik.
Uppdaterad 2011-03-22 | Publicerad 2011-03-18
Ingen skugga över Glada Hudik-teatern, men det är sorgligt att se dem bli utnyttjade
FILM Det ska vara en gulligt levnadsglad mongoloid i år. För visst är det många med funktionshinder i rutan just nu, och på bio.
Inte backar Ica-Stig för att låta en kille med Downs syndrom, Jerry (Mats Melin), vara med i personalstyrkan. ”Vad glor ni på, har ni aldrig sett en praktikant förut!”
I TV3 har Världens bästa hotell just rullat igång, en dokusåpa där funktionshindrade iklädda lila mundering får hjälpa till med de dagliga sysslorna på ett hotell i Eskilstuna, med hopp om en framtida anställning.
Det är förstås fint, funktionshindrade behöver synliggöras för att inte glömmas bort. Ändå ger den här exponeringen en besk eftersmak i munnen, eftersom den så tydligt styrs av ekonomiska intressen. Serien i TV3 är inget annat än en reklamfilm för hotellkedjan Clarion förklädd till välgörenhetsunderhållning, och en mera trendkänsligt personalbytande butiksföreståndare än Ica-Stig får man leta efter.
Är du lönsam lille vän?
Att Sonet Film haft bråttom att haka på är pinsamt tydligt. Dramakomedin Hur många lingon finns det i världen? är ett bitvis olidligt hafsigt och sentimentalt hopkok organiserat kring Pär Johanssons arbete med att få Glada Hudik-teatern till stånd, en verksamhet som nyligen skildrats i dokumentären Elvis i Glada Hudik i SVT.
I filmen vävs några av de funktionshindrade ur verklighetens Hudik-ensemble in i en ramhandling som anknyter till framgångssagan men också åker snålskjuts på Gökboet.
”Det är ni som är utvecklingsstörda” utbrister Alex, filmens Pär Johansson, spelad av Sverrir Gudnason, när några föräldrar ställer sig frågande till projektet att låta de funktionshindrade sönerna och döttrarna delta i en talangjakt i Stockholm. Naturligtvis gör den lilla gruppen uppror och åker ändå, och naturligtvis reder Alex ut bråket med sin tjej (Cecilia Forss), som lämnar honom i filmens inledning.
Enda behållningen utgörs av de riktiga Hudik-skådisarna själva, som David Gustafsson och Ellinor Holmer, och av stackars Vanna Rosenberg som gör sitt bästa för att skaka liv i sin fyrkantiga motpart till den ”charmige slarvern
” Alex.
Ingen skugga över Glada Hudik dock, eller över liknande verksamheter. De behövs, men det är bara ett så sorgligt tecken i tiden att se dem utnyttjade till snöd vinning.
Petter Lindgren
