Rasisternas favoritkonstnär
Konsten ska inte vara god. Konsten ska vara fri. Det torde vara en av konstkritikens mest grundläggande sanningar.
Som tack för det har Sveriges konstkritiker fått Dan Park - den ondaste av alla onda konstnärer.
Är han konstnär? Ja, han är otvetydigt en av Sveriges mest flitiga och mest kända gatukonstnärer. Han började sin verksamhet i Umeå, bor nu i Malmö och använder affischer klistrade på elskåp som främsta uttrycksform.
I måndags häktades han av Malmö tingsrätt misstänkt för hets mot folkgrupp. Förra onsdagen stod han åtalad för samma brott. Ett brott han tidigare fällts för. Men nu hålls han alltså även i förvar eftersom återfallsrisken anses vara stor.
Det kan vara första gången en svensk konstnär hålls fängslad på grund av sin konst.
Park åtalas dels för att ha gått runt med pappskylt med texten ”Zigenarbrott är något gott” dels för bilder han publicerat på Twitter, Facebook och två bloggar. På en bild tagen under en manifestation mot antisemitism har han skrivit ordet ”negerslav” på en människas rygg. På en annan bild hänger tre svarta män i snaror.
Jag skulle vilja kunna försvara Dan Park med att han inte går någons ärenden förutom sina egna. Att han inte hetsar mot svaga och utsatta minoriteter som en del i ett politiskt program, men jag vet inte om det stämmer längre.
Om man följer de åsikter Park yttrar på sitt Twitterkonto och läser de entusiastiska kommentarerna från hans högerextrema anhängare blir det allt mer uppenbart - Dan Park gör konst för Sverigedemokratins era.
