Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Kvinnor får sämre vård än männen

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-08

”Beror på okunskap”

Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt får sämre vård än män som drabbas av samma sak.

Orsaken är bristande kunskaper kring kvinnors hjärtan.

– Det behövs mer forskning, menar experterna.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje år dör tusentals människor i sviterna efter infarkter.

När någon drabbas är minuterna från att infarkten startar och symptom börjar märkas tills dess patienten får vård avgörande – ofta handlar det om skillnaden mellan liv och död.

Infarkten orsakas ofta av en propp i någon av hjärtats kranskärl som leder till akut syrebrist. Detta bör behandlas med så kallad reperfusion som innebär att proppen tas bort, antingen med hjälp av propplösande läkemedel eller genom att ballongutvidga kärlet.

Skillnader mellan könen

I dag får 89,1 procent av de drabbade männen behandling med reperfusion – men bara 84,3 procent av de drabbade kvinnorna.

Anledningen till detta är bristande kunskap om kvinnors hjärtan – den mesta forskningen har gjorts på manshjärtan.

Olikheten gör bland annat att symptomen när en man drabbas av hjärtinfarkt är tydligare än när en kvinna gör det, vilket leder till att många kvinnor inte får rätt vård i tid.

Kvinnliga hjärtan är mindre och har finare fibrer än mäns – och kvinnor är i genomsnitt en sju, åtta år äldre än män när de får hjärtinfarkt. Till skillnad från den medelålders manlige patienten som brukar få bröstsmärtor, andnöd och ångest är kvinnors symptom inte lika tydliga.

Positivt är dock att allt fler kvinnor får rätt vård i tid – kunskapen ökar. För ett par år sedan var det så få som 68 procent av kvinnorna som fick reperfusion i tid.

Fortfarande hamnar dock många kvinnor fel när de drabbats av hjärtinfarkt.

– Men jag tror att det fortfarande är för lågt. Vi ska nog upp på över 90 procent, säger Jan Nilsson, professor och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd till TT.

Även Karin Schenck-Gustafsson, professor och chef för Centrum för genusmedicin på Karolinska institutet, menar att det trots de förbättrade siffrorna krävs mer forskning för att kvinnor ska få samma vård som männen.

– Det är fortfarande så att en del drabbade kvinnor inte hamnar på hjärtintensiven utan på vanliga avdelningar, säger hon.