Hoppa till innehållAftonbladet

Allhelgonadagen (ingen namnsdag)

Så botar du din sprutfobi

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-07

Tusentals svenskar vågar inte vaccinera sig

Nu klarar hon av att se nålar igen. Marie Hagberg, 30, från Stockholm har tagit ett stort steg framåt. Läkaren Faramarz Norouzi håller upp en nål utan att Marie drabbas av panik.

De vågar inte ­vaccinera sig – och det beror inte på ­okända biverkningar eller bristfälliga tester.

Upp emot 300 000 svenskar har så allvarlig fobi för nålar att de vägrar injektioner.

Men det finns snabb hjälp att få.

De bläddrar förbi varje bild på en injektionsnål. Endast tanken på en spruta höjer pulsen – och att gå till läkare för vaccination och blodprov är uteslutet. Det kallas sprut- och blodfobi, en överdriven rädsla för injektioner och blod. Den är vanlig: runt 3,5 procent av befolkningen är drabbad, eller 300 000 personer. Ännu fler känner obehag inför sprutor och ­nålar, men i lindrigare grad. Studier visar att kvinnor oftare lider av problemet än män.

– Vi vet inte exakt hur många som har det här problemet, men det är en stor grupp, säger Kerstin Hellström, psykolog som har doktorerat på just injektionsfobi.

Ursprunget till rädslan är naturlig: Vi vill inte skada kroppen. I vissa fall har patienten varit med om något traumatiskt i unga år.

– Någon har kanske hållit fast armen och lurats och sagt att ”det känns inte”, och sedan gör det ändå ont. Vi vet att barn har lägre smärttröskel än vuxna, säger hon.

Kroppen reagerar rätt

Det är vanligt fobipatienter får yrsel och svimmar.

– Lite förenklat kan man säga att kroppen reagerar rätt, men att hjärnan tolkar skadan för fort och för mycket, säger Kerstin Hellström.

Hon behandlar sina patienter med kognitiv beteendeterapi, en metod som i studier hjälper 9 av 10. En viktig del är att lära sig anspänning. Det låter motsägelsefullt, men att slappna av för mycket sänker blodtrycket och ökar risken att tuppa av.

– Förutom KBT finns hypnos och andra typer av terapier, men det är inte lika undersökt hur många som hjälps av det, säger hon.

Barn får leka med nålarna

Barn som känner obehag inför vaccinationer kan få hjälp med så kallad modellering, en typ av KBT. Metoden används mest på sjukhus.

– Den går ut på att leka med ­nålarna och sticka dockor, för att avdramatisera det hela, säger Kerstin Hellström.

Behandlingar mot fobier går snabbt – många får dramatiska förbättringar redan efter ett par tillfällen, oavsett vilken metod man väljer. Gemensam nämnare för alla terapier är att hjärnan ”omprogrammeras” att sluta associera sprutor med fara. I hypnos sker detta genom att patienten får visualisera sitt skräckscenario och distansiera sig från det.

– Det fungerar förvånansvärt bra. En fobi bygger nästan aldrig på själva objektet, i det här fallet nålen, utan på tankarna kring den. Många har inte tagit en spruta på 20 år, men upprätthåller sin fobi genom att ständigt påminna sig om den, säger Daniel Johansson, hypnotisör.

Hittills har samtliga av hans patienter kommit över skräcken.

– Alla borde testa. Om inte annat för att spara energin som går åt att undvika allt det farliga, säger han.