Utøya ska tas tillbaka från mannen i sele

Linda Hjertén

Jens Stoltenberg har vädjat: Låt inte ondskan ta Utøya ifrån oss.

Men i går, om så bara för en stund, var ön återigen Anders Behring Breiviks.

För lite mer än tre veckor sedan förvandlades Utøya till ett blodbad.

Anders Behring Breivik hade bestämt sig för att mörda och det gjorde han. Han sköt och han sköt.

Under 72 minuter hade han ön i sitt våld.

Ungdomar sprang för sina liv, halkade på regnhalt gräs.

Sökte skydd under klippskrevor undan Breiviks kulor. Simmade så fort att bröstet hotade sprängas.

Men långt ifrån alla kom undan.

69 dog.

Sextionio.

Det är en siffra som man hört många gånger, men som fortfarande är svår att förstå.

Många skadades. Ännu fler förlorade vänner, döttrar, söner, systrar och bröder.

Efteråt bad en blek och sammanbiten statsminister Jens Stoltenberg att ön Utøya, där han själv och så många andra tillbringat lyckliga somrar, inte fick bli synonym med ondskan som utspelat sig där 22 juli, utan med demokrati och deltagande.

Men det är svårt att rena en ö från ondska när den fortfarande ramas in av avspärrningsband. När poliser och tekniker samlar de otaliga kulor som skjutits för att döda unga, vuxna och de som bara var barn, och letar efter en kamera som kan innehålla något så groteskt som hela massakern filmad av mördaren själv.

I går var Anders Behring Breivik tillbaka på Utøya.

Denna gång totalt desarmerad och ofarlig.

Runt hans kropp satt en sele. Fäst vid den ett koppel som en av de många tungt beväpnade poliser som ledsagade honom runt ön, höll ett fast tag i.

Breivik skulle inför polisens kameror visa hur han gjorde 22 juli. Steg för steg tog han med dem runt ett grönskande men fortfarande spöklikt öde Utøya. Med ett lugnt ansiktsuttryck visade han med händerna formade som en pistol hur han sköt de

69, en efter en.

För en kort stund var Utøya Anders Behring Breiviks skådeplats igen.

Men bara så att rättsprocessen kan ha sin gång.

För snart kommer ön att ha nya besökare under en planerad minnesstund.

Barnen som överlevde. Föräldrar till dem som inte gjorde det. Tillsammans tänker de ta tillbaka ön. Från mannen i "hundkoppel".