Probiotika – framtida MS-medicin?

Mjölksyrebakterier har botat ms-sjuka möss.

Möss med svåra sjukdomstillstånd återhämtade sig på kort tid och blev friska.

– Om det kan fungera så väl i den här grova modellen är sannolikheten stor att det också kan göra det hos människor, säger forskaren Shahram Lavasani, Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.

Försöken med att ge mössen, som är djurmodeller för ms, olika kombinationer av mjölksyrebakterier har pågått i nästan fyra års tid. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

– Det intressanta är att vi hittat en behandlingsmetod som kan dämpa sjukdomen i ett så sent skede. Behandlingen har gett resultat hos svårt sjuka möss efter tre veckor, berättar Lavasani.

Gett positiva resultat

Hos de möss som fått dricka substansen har antalet regulatoriska T-celler ökat. Dessa celler har till uppgift att reglera och dämpa immunförsvaret. Forskarna tror att den här typen av celler fungerar sämre hos patienter med autoimmuna sjukdomar som till exempel ms.

Lavasani uppger för TT att försök med mjölksyrebakterier också gjorts på djurmodeller för andra autoimmuna sjukdomar och gett positiva resultat även för dem, men dessa studier är inte publicerade ännu.

Dokumenterat hälsosamma effekter

Multipel skleros (ms) är en i dag obotlig sjukdom som drabbar nervcellerna i hjärna och ryggmärg. Sjukdomsförloppet kan med dagens mediciner bara bromsas.

Mjölksyrebakterier med dokumenterat hälsosamma effekter kallas probiotika. Shahram Lavasani berättar att han rekommenderar de ms-sjuka personer han träffar ett dagligt intag av probiotika, men understryker att alla olika sorters mjölksyrebakterier inte har samma kraftfulla effekt.

– Mjölksyrebakterier har bevisade antiinflammatoriska egenskaper och de blir färre och färre i vår rena värld. Vårt nästa steg är att hitta fler bakterier och kombinera dessa på bästa sätt.

Testa i verkligheten

Till en början hoppas man på att få testa probiotika i verkligheten – tillsammans med de läkemedel som i dag används mot MS.

– Det känns inte som om det behöver ligga så långt fram i framtiden, säger Shahram Lavasani.

Aftonbladet/TT