Nära 20 000 varsel - på en månad

”Får söka sig till 1992 för liknande siffror”

Allt fler varslas om uppsägning.

Oktobersiffran slutade på rekordhöga 20 000 personer som nu riskerar att förlora sina jobb.

– Det är en mycket hög siffra, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen till aftonbladet.se.

Oktober blev en nattsvart månad på den svenska arbetsmarknaden. För en vecka sedan hade drygt 13 800 personer varslats om uppsägning. I dag, en vecka senare, hade siffran stigit till 19 521.

– Vi får söka oss tillbaka till 1992 för liknande siffror en enskild månad, säger Håkan Gustavsson på Arbetsförmedlingen.

Västra Götaland i topp

Värst drabbad är tillverkningsindustrin med nära 12 000 varsel. Västra Götalands län ligger i topp med drygt 6 100 varsel under oktober. Snart slår krisen mot fler branscher.

– Det kommer att bli en bredare bild. Vi står nog inför en tillbakagång inom de flesta sektorer.

Kommer inte minska

Fortfarande syns inte den dystra varselstatistiken på arbetslöshetssiffrorna. Först nästa år kommer ett okänt antal av de som nu varslas också förlora sina jobb. I dagsläget är det andra grupper som drabbas.

– Det handlar om personer som kommer från skolbänken, som invandrat eller som har vikariat, säger Håkan Gustavsson.

19 521 i oktober. Hur ser prognosen för november ut?

– Vår bedömning är att varselflödet inte kommer att minska.

Alla varslade blir inte uppsagda

Varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar om att man planerar uppsägning av folk. Syftet är att arbetsmarknaden ska få tid på sig att planera åtgärder för de som sägs upp.

Varsel krävs om minst fem anställda berörs. Om många varslas krävs längre varseltid. Om fler än 100 anställda kan komma att beröras ska arbetsgivaren varsla minst ett halvår i förväg.

Varslet måste innehålla information om varför neddragningar krävs och vilka grupper av anställda som drabbas.

Senast en månad före att uppsägningarna genomförs ska arbetsgivaren tala om vilka personer som förlorar sina jobb.

Långt ifrån alla varslade blir arbetslösa. 2002 varslades 67 000 personer. 70 procent av varslen ledde då till uppsägning och 33 procent av de varslade blev arbetslösa. 2007 varslades 27 000 personer om uppsägning. 55 procent av dem blev uppsagda men bara 15 procent gick ut i arbetslöshet. Ju sämre läget är på arbetsmarknaden desto fler riskerar att förlora sina jobb om varslen blir verklighet.