Sveriges finansminister Anders Borg i intensiva samtal med ministrar från Finland, Irland, Portugal, Frankrike och Storbritannien. Foto: AFP
Sent i natt enades EU:s finansministrar om ett räddningspaket av historiska mått.
Anders Borg var positiv efter ett halvt dygn av krissamtal.
Men prislappen för att stoppa Greklandssjukan blir enorm.
Totalt kan det handla om 720 miljarder euro.
Klockan tre i går eftermiddag samlades EU:s finansministrar i rådsbyggnaden i Bryssel för ett extrainkallat krismöte.
Tillsammans med sina närmsta medarbetare drog sig finansministrarna undan bakom stängda dörrar.
De diskuterade i timmar med avbrott för kortare pauser och grupparbeten.
I korridorerna utanför väntade mängder med finansexperter och andra sakkunniga.
Euron ska räddas
Först vid 02.30 i natt var de överens om en plan som ska stoppa den grekiska finanskrisen från att sprida sig till andra EU-länder som riskerar att dras med i fallet.
Euron ska räddas med ett paket om totalt 500 miljarder euro, 4 867 miljarder kronor.
440 miljarder euro kommer från de 16 EMU-länderna.
EU-kommissionen utlovar ett stöd på 60 miljarder euro.
Utöver krispaketet från EU beslutade i går Internationella valutafonden, IMF, att ställa upp med 220 miljarder euro.
– Det är ett mycket omfattande program som nu läggs på plats för att säkra finansiell stabilitet och få slut på den här vargflocksjakten på de länder som har brister i sin finanspolitik och därmed upplevs som svagare, sade Anders Borg efter mötets slut.
Samtidigt som Anders Borg och de andra ministrarna kom ut ur förhandlingarna samlades börs- och fondmäklare runt om i Asien på sina morgonmöten för att gå igenom ministrarnas krisplan.
Marknadens dom
När börserna öppnade en timme senare kom domen.
Tokyo-börsen vände uppåt minuterna efter mötet och även euron stärktes under småtimmarna – en indikation på att marknaden gör samma bedömning som Anders Borg när han kom ut från mötet och fick frågan om krispaketet räcker:
– Det räcker väldigt långt för att stabilisera marknaden.
Pengarna kommer främst att gå till länder som ingår i eurozonen – och de ska också bära större delen av kostnaderna.
Kommer Sverige att vara med och betala?
– Sverige kan komma att bidra om vi väljer att göra det men vi har inga obligationer att göra det, säger Anders Borg.
Hårdare krav på Portugal och Spanien
I överenskommelsen som ingicks i natt ställdes också större krav på Portugal och Spanien. De båda länderna lovar att göra ännu mer än vad de hittills gjort för att få ner sina budgetunderskott, både i år och nästa år, och ska den 18 maj presentera ytterligare åtgärder.
– De har skäl att bidra till stabiliteten i Europa. De har mycket stora underskott och det är de som tillsammans med Grekland har skapat mycket osäkerhet, säger Anders Borg.
