Så luras du av banken

Ny bok: 3 miljoner småsparare luras på miljardbelopp av svenska banker – varje år

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken lurar medvetet sina fondsparare.

Kunderna tvingas betala tusentals kronor för tjänster som bankerna aldrig levererar – och förvaltare och höga chefer tjänar mångmiljonbelopp i löner och bonusar på skojeriet.

I den nya boken ”Bankbluffen” av ekonomijournalisten Joel Dahlberg avslöjas i detalj hur skojeriet går till.

Joel Dahlberg har granskat 300 svenska fonder. Bara 27 av dem slog sina index. Riktigt dåligt går det för Sveriges tio största aktiefonder, där över tre miljoner svenskar placerat sina sparpengar. Sammanlagt finns i dag runt 160 miljarder kronor i de tio fonderna – i genomsnitt ungefär 53 000 kronor per sparare.

På fem år, mellan 2004 och 2008, tjänade storbankerna 14 miljarder kronor i avgifter från spararna i de tio fonderna.

Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken har alla sålt fonderna med löfte till spararna om att försöka slå index – så kallad aktiv förvaltning.

Men på fem år har ingen bank lyckats – och orsaken är enkel:

– Bankerna har inte inte ens försökt, säger Joel Dahlberg.

–?De säljer de här fonderna som ”aktivt förvaltade” och tar betalt för det, men i själva verket fungerar fonderna som indexfonder.

Hög avgift till banken

I en aktivt förvaltad fond ska förvaltaren försöka prestera bättre än ett givet börsindex. Han eller hon ska köpa och sälja aktier listigt och klokt för att spararen ska få så bra avkastning på sin fond som möjligt.

Priset spararen betalar är en hög avgift – runt en och en halv procent av sina sparpengar varje år.

I en indexfond låter förvaltaren ett datorprogram sköta fondens innehåll. Datorn köper och säljer allt efter hur börsen utvecklas, och kan aldrig slå index, men hamnar som regel strax under.

Över en längre tid är det väl så bra eftersom börsen alltid går upp på sikt – gjorde den inte det vore allt aktiesparande meningslöst.

En indexfond är också mycket billigare för spararen – den kostar oftast bara en halv procent per år, aktivt förvaltade fonder är alltså tre gånger så dyra.

Spararna grundlurade

I ”Bankbluffen” avslöjas nu att de tre miljoner spararna i storbankernas tio största fonder blivit grundlurade – två gånger.

?Deras ”aktiva” förvaltare har gett dem sämre avkastning än vad datorn skulle gjort.

?Spararna har dessutom lurats betala mellan 7 och 10 miljarder kronor för mycket i avgifter – upp till två miljarder kronor om året.

– Bankerna har inte gett kunderna vad de tagit betalt för, en aktiv förvaltning, säger Joel Dahlberg.

– Kunderna har lurats tro att deras fonder ska kunna gå bättre än index, men de kan de inte. Risknivån i de här tio storfonderna är för liten.

Att det blir så beror på att storfonderna köper in så extremt många aktier, och mest i stora företag. SEB:s Världenfond har till exempel satsat i nära 700 olika företag.

– Historen visar att en framgångsrik aktivt förvaltad fond inte kan innehålla mer än 30–40 aktier, säger fondanalytikern Niklas Lundberg på fondanalysföretaget Indecap.

Om en fond ska kunna slå sitt index måste förvaltaren ta en risk med spararnas pengar, satsa på udda och oväntade händelser och företag. Därför placerar de bästa förvaltarna bara i företag och branscher de känner väl till – och aldrig i nästan 400 företag som till exempel Nordeas Allemansfond Alfa.

En anonym källa på Finansinspektionen säger:

– Bankerna tar betalt för aktiv fondförvaltning men ger indexförvaltning. Men vi har ingen möjlighet att ingripa mot att de säljer dåliga produkter.

– En mindre fondförvaltare äger sin fond eller sitt bolag och har prestationslön – en procentsats på kanske 20 procent om fonden slår index.

”Borde inte kallas rådgivare”

– Men så fungerar det inte på bankerna. Förvaltarna där är tjänste-män, de sitter och placerar människor pengar men kan dra från jobbet nästa dag. De sitter inte i samma båt som spararna, säger Aftonbladets källa.

Att bankbluffen handlar om stora pengar är lätt att inse.

En person som haft 200 000 kronor i Swedbanks Allemansfond åren 2004–2008 har tjänat 22 000 kronor – fonden har stigit med runt 11 procent under de fem åren.

På det har banken tagit en avgift på 1,4 procent per år och tjänat minst 14 000 kronor.

Hade spararen i stället satt pengarna i Handelsbankens Sverigefond Index hade hon tjänat 43 000 kronor – 21 000 kronor mer. Men då hade bankens vinst bara blivit runt 7 000.

– Det är helt katastrofalt att bankernas personal får kalla sig rådgivare. De är säljare – inget annat, säger Niklas Lundberg.