Borg: Vi klarar en baltisk bankkris

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-06-03

De svenska statsfinanserna klarar av den allt djupare finanskrisen i Baltikum, enligt finansminister Anders Borg. Även om det slutar med att staten tvingas ta över en kollapsad svensk storbank.

På finansdepartementet ser man inga problem att hantera en fördjupad bankkris om läget i Baltikum förvärras, även om det handlar om kapitaltillskott eller att helt sonika ta över svenska banker.

– Vi har starka offentliga finanser, vi har de resurser som krävs för att klara bekymmer också på det här området, säger finansminister Anders Borg till TT.

– Jag vill inte överdramatisera det här, men det är alldeles uppenbart att ägarna av de här bankerna ytterst får bära konsekvenserna av ett agerande där man har blåst upp lånevolymer och tagit väldigt stora ekonomiska risker och tjänat pengar på det, tillägger han.

Tung exponering

Han beskriver storbankernas baltiska exponering som "tung" och riskfylld.

– Det är alldeles uppenbart att kreditgivningen har bedrivits på ett sådant sätt så att man nu riskerar väldigt stora förluster, säger han.

Enligt en stabilitetsrapport från Riksbanken beräknas de svenska storbankerna få kreditförluster på 170 miljarder kronor 2008–2009. Knappt 40 procent av detta väntas komma från bankernas verksamhet i Baltikum och Östeuropa.

Enligt Riksbankens stresstester kan bankerna klara denna förlustnivå utan kapitaltillskott, åtminstone vad gäller lagstadgade krav på kapitaltäckning.

Men om kreditförlusterna blir betydligt större än så kan bankerna få finansieringsproblem och sänkta kreditbetyg, vilket i sin tur skulle kunna skapa ett akut läge där nyemissioner tvingas fram ändå.

SEB, som liksom Swedbank har stor exponering mot just Baltikum och sedan en tid ingår i statens lånegarantiprogram, ser mot bakgrund av Riksbankens slutsatser ingen anledning att stärka kapitalstrukturen.

Egna tester

– Vi gör egna stresstester som både är bättre och värre. Varken parametrarna eller resultatet Riksbanken får är några nyheter för oss, säger kommunikationsdirektören Odd Eiken.

Någon egen prognos för hur stora förlusterna kan bli framöver vill SEB inte avge.

– Det tycker vi inte är någon mening att ha. Det är bättre att rusta sig för det värsta och jobba för det bästa, säger Eiken.

SEB drog in 15 miljarder kronor på en nyemission så sent som i februari.

Swedbank drog in 12,4 miljarder kronor i en nyemission i december, men trots att konjunkturen förvärrats radikalt sedan dess ser banken inget behov av att ta in mer pengar just nu, enligt Johannes Rudbeck, chef för avdelningen för bankens investerarrelationer.

 Vi gör bedömningen att vi har det kapital vi behöver.

– Sedan måste vi hela tiden, precis som alla banker, se över hur vi kan förbereda oss på att stärka kapitalet om situationen blir värre än befarat. Men det behöver inte nödvändigtvis vara via en nyemission, tillägger han.

Enligt Rudbeck handlar det även om åtgärder som att förbättra kreditkvaliteten, säkra intjäningsförmågan och förbättra likviditeten.

TT

Följ ämnen i artikeln