Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Folkrätten vägen till fred i Mellanöstern

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-03

Debattörerna: Goldstones rapport måste tas på allvar – av alla parter

Richard Goldstone vill stödja människorättsarbete i både Israel och Palestina. Foto: AP

Den sydafrikanske professorn Richard Goldstone tar i dag emot Advokatsamfundets nyinstiftade pris Stockholm Human Rights Award för sina insatser för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Förutom insatser i sitt hemland har Goldstone under en lång rad år bidragit till att stärka internationell rätt, bland annat i den internationella kommissionen för Kosovo och i FN-tribunalerna för Rwanda och det tidigare Jugoslavien.

Som ordförande i den kommission som på FN:s uppdrag har undersökt misstänkta folkrättsbrott under Gazakriget i december och januari 2008–2009 har Goldstone utsatts för kritik och misstänkliggöranden, inte minst från dem som motsätter sig slutsatserna i rapporten.

Kritiken mot Goldstone får inte skymma det faktum att folkrätten för första gången på länge har satts i fokus i den fyra decennier långa Mellanösternkonflikten.

Goldstonerapportens förslag om en tydlig FN-väg kan dessutom stärka världsorganisationens roll i konflikten. Krigföring i tätbefolkade områden kräver respekt för proportionalitetsprincipen, som säger att civilbefolkningen i möjligaste mån ska skyddas.

Israels väpnade attacker mot Gaza må ha varit legitimt självförsvar, men civila drabbades oproportionerligt, återkommande och ibland uppenbarligen med avsikt. Det oproportionerliga våldet, de civilas utsatthet,

attackerna mot FN-byggnader och användningen av vit fosfor mot civila – allt detta strider mot krigets lagar. Goldstone deklarerar att straffrihetens kultur måste vara ett passerat kapitel och uppmanar parterna att utreda misstänkta brott.

Goldstones rapport innehåller välgrundad kritik mot båda parter i konflikten, men hanteringen i FN har så här långt präglats mer av politisk hänsyn än av hänsyn till den folkrätt som Goldstone vill lyfta fram. FN:s generalförsamling antog i november ett resolutionsförslag som fördömer Israels agerande under Gazakriget, dock utan att nämna Hamas roll. Efter påtalanden om en obalanserad syn på konflikten valde 44 länder, bland dem EU och dess ordförande Sverige, att lägga ned sin röst.

Var ska arabländerna invända mot fyra decenniers israelisk ockupation och återkommande övergrepp mot palestinier om inte i FN?

Kravet på millimeterrättvisa i synen på parterna skymmer det faktum att konflikten inrymmer en ockupant och en ockuperad. Palestinierna har ett ansvar att stoppa väpnade attacker mot Israel, men omvärlden kan inte avstå från att kritisera israeliska övergrepp bara för att de påtalas av offren för övergreppen och deras vänner.

grund av hot om ­veto har Mellanösternfrågan ytterst sällan behandlats i FN:s säkerhetsråd. Goldstone pekar på två framkomliga vägar. Dels bör hans slutsatser överlämnas till generalsekreteraren, dels bör de komma Internationella brottmålsdomstolen till del. Brottmålsdomstolen instiftades i Haag 2002 med uppdrag att undersöka anklagelser om folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser.

Medan den politiska processen står stilla bygger Israel i tysthet ut sina bosättningar på ockuperat område. En dialog finns mellan omvärlden och Israel i denna fråga, men den är alltför försiktig. FN:s hjälp­organisation för de palestinska flyktingarna, UNRWA, vittnar om hur stängda gränsövergångar, arbetslöshet, brist på rent dricksvatten och el och ständiga förödmjukelser gör vardagslivet svåruthärdligt för boende både i Gaza och på Västbanken.

USA:s och EU:s strategi att bryta såväl dialog med som biståndsflöde till Gaza efter Hamas valseger 2006 har förvärrat situationen för civilbefolkningen och gett näring åt militanta krafter. EU måste ompröva sin inställning och inleda ett konstruktivt samtal med företrädare för Hamas.

Det internationella samfundet måste ta fasta på rekommendationerna i Goldstones rapport, inte minst förslagen att stödja människorättsarbete i både Israel och Palestina och att sätta folkrätten i fokus för kommande fredsinitiativ. För att så ska ske krävs principfasthet och samstämmighet från omvärlden. Lika spelregler för ­alla stater måste vara grunden för det internationella samarbetet. Goldstones rapport om Gazakriget visar att FN kan återta initiativet i Mellanösternkonflikten – om bara folkrätten får vara ledstjärnan.

Ove Bring
Aleksander Gabelic