Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Bror

Republikaner hindrar miljoner från att rösta

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2012-08-31 | Publicerad 2012-08-30

Debattören: Sänkt valdeltagande gynnar rika – som röstar republikanskt

Pengarna styr Republikanska delstater har stiftat lagar som kan omöjliggöra för fattiga att rösta i presidentvalet. Något som missgynnar demokraterna.

Orkanen Isaac tog ett djupt andetag och blåste sedan i gång republikanernas konvent i Florida. Men trots ovädret har delegaterna all anledning att titta belåtet på varandra, för vill det sig riktigt väl har de lyckats sänka valdeltagandet ordentligt i presidentvalet i november.

Ur ett historiskt perspektiv ter sig detta närmast absurt. Det republikanska partiet var en gång drivande bakom kravet på både kvinnors och afroamerikaners rösträtt. I dag är läget helt annor­lunda. Lika mycket som de då vann på ett högt röstdeltagande, lika mycket förlorar de nu.

Det är egentligen inte så konstigt som det låter. Förenklat uttryckt gäller följande universalregel: fattiga röstar vänster och rika höger, en majoritet av de rika röstar och en majoritet fattiga stannar hemma samt att förtidsröstning gynnar fattiga mer än rika.

Här uppstår ett självklart problem för dagens republikanska strateger. Demokratins grundvalar sätter nämligen stopp för grumliga förslag som stänger ute oönskade från att göra sin medborgliga plikt. Men för några år sen började de försiktigt skruva på juridikens kranar och plötsligt uppenbarade sig lösningen: valfusket!

Det var ett genidrag. För vem kan vara mot kampen för rättvisa val? Något svårare är det att förklara varför justitiedepartementet endast upptäckte 38 fall när de mellan åren 2002–2005 lade valfusket överst i prioriteringshögen. 38 av hundratals miljoner röster, kanske ska tilläggas.

Även om de republikanska lagstiftarna stött på viss patrull ställs det i år skärpta krav för alla som vill rösta i flera republikanskt styrda delstater. Till exempel:

Sedan 2010 har elva delstater lagstiftat om krav på statligt godkända id-kort för att rösta. Något som cirka en av fem av alla unga samt en av fyra afroamerikaner saknar.

I Texas ogiltigförklaras studenters id-kort medan däremot vapenlicenser godtas som id-handling i valbåset.

I Ohio har möjligheten att förtidsrösta begränsats kraftigt. Men militärer och deras familjer undantas från den nya regeln.

I Florida skickade delstaten i somras ut tusentals brev till personer som inom 30 dagar tvingades bevisa att de är bor i Florida. Annars åkte de ut ur röstlängderna.

Sammantaget räknar ansedda ”Brennan Center for Justice” med att fem miljoner människor kommer att hindras från att rösta i årets presidentval. I delstater där valet väntas bli jämnt kan varje stoppad röst göra underverk.

Som 97-åriga Dorothy Cooper från Chattanooga i Tennesse. Hon har upplevt en hel del förändringar i sitt liv – när Dorothy föddes var kvinnor förbjudna att rösta.

För nästan ett år sedan fick hon veta att det numera krävs ett särskilt id-kort för att bli insläppt i vallokalen. Så hon plockade ihop alla nödvändiga handlingar – röstkort, hyresavi och födelse­attest – i ett litet brunt kuvert och tog sig till servicekontoret.

Men där visade det sig att hennes efternamn inte överensstämde med flicknamnet. Trots att Dorothy förklarade att hon inte hade kvar vigselbeviset fick hon lämna kontoret utan något giltigt id-kort. Kanske blev valet därmed en röst fattigare.

Manegen är krattad. Går allt enligt plan stannar fem miljoner, i huvudsak fattiga, studenter och invandrare, hemma den 6 november. Eller för att använda orden av partikollegan Mike Turzai från Pennsylvania när han bockade av vinnarreceptet inför årets val: ”Voter ID, which is going to allow Governor Romney to win the state of Pennsylvania – done!”

Inte undra på att Mitt Romney kan kosta på sig ett varggrin när han i dag äntrar konventsscenen och tar emot partikamraternas jubel.

Manuel Ferrer