Regeringen ger upp om en jämlik skola
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-09-05
Vänsterpartiet: Förslaget om subventionerad läxhjälp är sista spiken i kistan
Utgångspunkten för svensk utbildningspolitik har länge varit att vi ska ha en skola för alla. Den visionen känns i dag väldigt fjärran. Skolsegregationen växer och likvärdigheten minskar. Hur väl du lyckas i skolan beror mer och mer på vilka föräldrar du har. Nu lägger regeringen förslag som ytterligare förstärker orättvisorna.
Enligt skollagen har skolan ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att skolan ska kompensera elever som kommer från familjer utan studievana med extra stöd och hjälp. För att alla ska ha samma chanser. Men i dag ser vi hur allt mer ansvar läggs på föräldrarna. Föräldrar med mycket olika bakgrund och olika förutsättningar att kunna hjälpa sina barn. Samhället har gett upp tanken om att jämlikhet startar i skolan. Du måste gå i rätt skola, ha rätt lärare och rätt kompisar. Men framförallt måste du ha rätt föräldrar.
Nu kommer en av de sista spikarna i kistan för den svenska jämlika skolan: privat, skattesubventionerad läxhjälp. Välbeställda föräldrar kan nu betala för att deras barn ska klara sig lite bättre i skolan.
De senaste tjugo åren har det mesta vad gäller jämlikheten i skolan gått åt fel håll. Medelklassens barn har isolerat sig i privatskolor medan elever från arbetarhem går kvar i de allt fattigare kommunala skolorna. Antalet lärare per elev har minskat och elever från studieovana hem får därmed allt mindre chanser att hävda sig. Svensk skola ger inte alla samma chans längre.
För Vänsterpartiet är det grundläggande att alla elever ska ha rätt till stöd och hjälp, inte bara elever från ekonomiskt starka hem. Det är skolan och lärarna som har ansvar för elevernas lärande. Jag har själv arbetat i skolan och möter ständigt lärare som vet exakt vilka elever som behöver stöd, men man har inte tiden eller resurserna att ge de det.
Det som behövs i skolan är mer tid till eleverna. Slopa rut-avdraget, som kostar 2,3 miljarder kronor och satsa pengarna på skolan i stället. Vi vill i stället lägga pengarna på ökad lärartäthet och mindre klasser. Det tjänar alla på.
Vänsterpartiet vill att läxläsning ska ske inom ramen för skolan i stället. Hemläxorna delar upp elever i två tydliga grupper: de som kan få mycket hjälp hemifrån och de som inte kan det. Dessutom har hemläxor blivit ett sätt för skolan att frånhända sig ansvaret för skolarbete som inte hinns med i skolan. Motståndet mot Vänsterpartiets förslag om läxläsning i skolan har bland annat innehållit argumentet att hemläxor är en viktig länk mellan familj och skola. Det redan väldigt tunna argumentet faller ju helt när läxläsningen sköts av inhyrd personal.
Rädda barnens rapport tidigare i år visar att vi har en kvarts miljon barn som lever i fattigdom. Det handlar om barn som inte har mat att äta i slutet på månaden eller är blöta om fötter och kropp för att de inte har regnkläder. Deras föräldrar har knappast några tusen över varje månad som de kan lägga på läxhjälp, oavsett hur mycket de vill. På vilket sätt hjälper det här förslaget de barnen? Vi har ett ansvar att minska den utsatthet som dessa barn lever i och inte förstärka den.
Utbildning ska vara en rättighet för alla, inte en handelsvara som bara några ska kunna köpa sig. Alla elever, oavsett deras föräldrars ekonomiska förutsättningar, ska få det stöd och den hjälp de behöver.
Rossana Dinamarca