Därför får ingen svensk Nobelpris
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-10
Debattören: Lär av amerikanerna och sluta fokusera enbart på grundskolans betyg
I dag delas årets Nobelpriser ut. Pristagarna kommer främst från stormakter som Ryssland, Kina, USA, Japan och Storbritannien.
Så har det sett ut de senaste 20–30 åren och amerikanska forskare har på senare tid varit särskilt framgångsrika i kampen om äran och pengarna.
Samtidigt har bara en svensk fått Nobelpriset sedan mitten av 80-talet: Professor Arvid Carlsson som fick medicinpriset år 2000.
Det finns alltså en hel del att göra för utbildningsminister Jan Björklund (FP) som i valrörelsen kampanjade med budskapet ”Sverige ska vinna Nobelpris. Inte bara dela ut dem”.
Tre utmaningar väntar Björklund – och alla andra som vill se fler svenska Nobelprismottagare.
Den mest uppenbara handlar om finansieringen. Sverige ligger visserligen bra till i statistiken över hur mycket pengar som satsas på forskning, men till stor del är det forskning som betalas och utförs av näringslivet.
Alliansregeringen skryter nu med att ha gjort en historisk satsning på forskning under förra mandatperioden, men det är från en låg nivå och långt ifrån tillräckligt.
Fortfarande lägger landets forskare onödigt mycket tid på att söka anslag. Ofta beskrivs det som en halvtidssyssla. När forskningen dessutom bedrivs i projektform med återkommande finansieringsproblem skapar det osäkra anställningsförhållanden. Risken är stor att lovande unga forskare i stället väljer en karriär utanför den akademiska världen.
Konkurrensen om forskningsmedlen är inte mindre i USA, men till skillnad från i Sverige prioriterar man nationella elitsatsningar som leder till forskningsmiljöer i världsklass.
Ska Sverige stå sig i den internationella konkurrensen behövs därför fler långsiktiga storsatsningar av samma slag som de nya forskningsanläggningarna MAX IV och ESS vid Lunds universitet. Här tvingas Björklund gå en tuff match mot finansminister Anders Borg.
En annan viktig förklaring till de amerikanska framgångarna i Nobelsammanhang handlar om intresset för att kommersialisera forskningsupptäckterna.
Eftersom Nobelpriset delas ut för grundläggande vetenskapliga upptäckter är kopplingen kanske inte uppenbar, men enligt Alfred Nobels testamente ska det handla om upptäckter som kommit mänskligheten till nytta. Det vill säga inte en upptäckt som samlar damm på någon akademisk institution, utan något som påverkat människors liv – i praktiken grunden till en innovation.
I USA finns en hälsosam växelverkan mellan universiteten och det omgivande samhället medan det i Sverige är lite fult att tala om forskning och kommersialisering i samma mening. Det finaste en svensk forskare vet är fortfarande att få forskningsresultaten publicerade i en vetenskaplig tidskrift.
Den amerikanske forskaren blir däremot snarast ifrågasatt om forskningsresultaten inte omsätts i praktisk nytta. Det har skapat en drivkraft att omvandla forskningsresultat till innovationer i form av nya produkter och tjänster – vilket ökar chansen till ett Nobelpris jämfört med om resultaten bara blir liggande i byrålådan. Samtidigt har det skapat privata förmögenheter som varje år genererar stora donationer till fortsatt forskning och möjligheter nya Nobelpris.
Den tredje och svåraste utmaningen handlar om attityder. Politiskt var det länge sedan forskningsfrågorna var en valvinnare, om det någonsin har varit det. När hörde du senast en svensk politiker tala lika engagerat om forskning som om betygen i grundskolan?
Bara de riktigt nördiga riksdagsledamöterna profilerar sig inom forskningspolitiken eftersom den mediala bevakningen av området är näst intill obefintlig. Därför sågs också Lars Leijonborg som en förlorare i regeringsförhandlingarna när han ”bara” fick ta hand om högskole- och forskningsfrågorna efter förra valet.
Så om maktkampen med Anders Borg blir för svår kring forskningsfinansieringen kan Jan Björklund i stället ta itu med attitydfrågorna. Han kan förslagsvis börja med att visa att han menar allvar med valbudskapet om fler svenska Nobelpris genom att ägna minst lika mycket tid och uppmärksamhet åt högskole- och forskningsfrågorna som åt grundskolans problem.
Thomas Frostberg