Beslutet strider mot kyrkans människosyn
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-24
Prästen Annika Borg: Dags för ett nytt valspråk: "För Sverige i medeltiden"
Den 19 juni har Sverige möjlighet att visa upp sig för världen från sin bästa sida: Stockholm i sommarskrud, Storkyrkan putsad och ett tindrande brudpar.
Dessutom har – eller ska jag säga hade – vi möjlighet att visa upp ett stycke god och jämställd tradition när kronprinsessan Victoria och Daniel Westling tillsammans går in i kyrkan och vandrar upp för altargången.
Men så verkar det nu inte bli.
Kungahuset väljer att avvisa Svenska kyrkans tradition och ärkebiskopens och andra biskopars råd. Istället har man bestämt sig för att bejaka den kvarvarande resten av en syn där kvinnans myndighet går över från fadern till mannen när hon förs fram till altaret. Seden har i modern tid förvaltats av Hollywood, och nu alltså också av det svenska kungahuset.
Vår tradition där man och kvinna går in tillsammans har en månghundraårig historia, då man från början ville komma bort från att familjer styrde och ställde och att kvinnor giftes bort. Och inte ens en kung eller en prinssessa har makt att förändra symbolers innehåll eller värden.
Argumenten från hovet för denna brudöverlämning har varit krystade. Och här finns en rad felslut.
Det är inte familjen, inte ens kungafamiljen, som bestämmer över Svenska kyrkans gudstjänster och traditioner. Samråd och öppenhet präglar kyrkans verksamhet, men det finns också sådant vi faktiskt står för.
I ett kyrkorum är vi alla lika värda. Att brudöverlämningen i detta specifika fall skulle handla om Daniel Westlings rang och ske för att visa att han är accepterad, som en del debattörer och även hovet framfört, är främmande för såväl en kristen människosyn som för en modern tid. Drottning Silvia var även hon en kvinna av folket, men var ändå värdig att gå in tillsammans med sin blivande man.
Hovet lyfter fram att vigseln är en statsangelägenhet där brudöverlämningen symboliserar att statschefen överlämnar sin dotter, den blivande statschefen, till hennes man. Det här är en symbolik som kungahuset har uppfunnit.
Vigseln är förvisso en statsangelägenhet, men den är inte en kröningsceremoni eller något annat, utan just en vigsel.
En del har också påtalat att kungen systrar förts farm till altaret. Men de vigslarna skedde på olika sätt. En av prinssessorna gifte sig med en engelsman, och där finns det andra traditioner. En annan gifte sig borgerligt och sedan i Tyskland, och en tredje gick in tillsammans med sin blivande man.
Det finns ingen kunglig tradition som säger att en kronprinssessa ska överlämnas av sin far kungen, för det här har aldrig hänt förut. Och just för att det är första gången är det av ännu större vikt att man förvaltar den tradition det egna landet har.
Kungahuset kunde ju exempelvis av jämställdhetsskäl medverka till att ändra tronföljdsreglerna, så varför fullföljer man inte den linjen nu? Man hade ju inte ens behövt välja eller ändra något, utan bara vila i den ram som redan finns.
Istället väljer kungahuset att använda sig av en förlegad och importerad sed av hollywoodsnitt.
Man visar nonchalans inför kyrkans människosyn och brister i lyhördhet och respekt för de argument som finns.
Inför en hel värld ska jämställda Sverige visa upp en självständig yrkeskvinna som leds in av sin pappa.
Till kvinnor i alla åldrar sänder det sitt tydliga budskap.
Kungen menar i ett pressmeddelande att det varit en för lång diskussion om detta, och hovet har lagt till att det är familjen som bestämmer.
Jag tror inte att diskussionerna kommer att upphöra, och inom kyrkan kommer det som sker den 19 juni att få konsekvenser. Det var nämligen länge sedan kungahuset bestämde över kyrkans människosyn och traditioner.
Det här bröllopet kommer att bli stilbildande, tyvärr.
Klart är att det är dags för ett nytt valspråk: ”För Sverige i medeltiden”.
Men ännu hellre: Tänk om!
Annika Borg
Teol dr, författare och präst som med en debattartikel
i DN startade diskussionen om brudöverlämningen