TCO: Så får vi stopp på visstidskarusellen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-11-06 | Publicerad 2012-11-05
Om regeringen släpper prestigen kan frågan vara löst redan nästa år
”Det börjar alltid om igen, i en ändlös, tröstlös cirkel av nytt jobb, nya arbetskamrater och arbetslöshet.” Så skriver Mia Mårtensson, som under mer än tio år gått på olika tidsbegränsade anställningar, i måndagens Aftonbladet.
Tidsbegränsade anställningar behövs. Arbetsgivare måste kunna ta in vikarier för personer som är sjuka eller föräldralediga, anpassa arbetsstyrkan till säsongsvariationer eller till en uppgång i efterfrågan. Tidsbegränsade anställningar kan också vara ett sätt för arbetsgivare att pröva personer som man är osäker på, till exempel unga eller nyanlända invandrare. För många är det vägen in på arbetsmarknaden.
Men det som Mia beskriver, där en visstidsanställning följs av en till och av ännu en, är alltför vanligt.
Tidsbegränsade anställningar har negativa effekter för individen i form av ekonomisk otrygghet, svårigheter att få bostad och lån och mer stress. Att arbetsgivare av förklarliga skäl är mindre benägna att investera i tillfälligt anställdas kompetensutveckling gör dessutom att de riskerar att halka efter och få än svårare att få en tillsvidareanställning.
Alltför ofta är användningen av korta anställningar en effekt av dålig planering. Istället för att organisera verksamheten så att den klarar kortare sjukfrånvaro eller ha framförhållning nog att varsla om förutsättningarna förändras låter man de anställda stå för flexibiliteten.
För den som ofta blir arbetslös är det viktigt att arbetslöshetsförsäkringen fungerar och ger inkomsttrygghet. I dag riskerar timanställda att inte kvalificera sig för a-kassan och bara sju procent av de heltidsarbetande skulle få 80 procent av tidigare lön om de blir arbetslösa. Det måste också finnas en aktiv arbetsmarknadspolitik som kan rusta den som är arbetslös för nästa jobb och öka möjligheterna till en tryggare anställning.
Från fackligt håll måste vi bli ännu bättre på att skapa goda villkor för dem med korta jobb. I de senaste avtalsrörelserna har flera av TCO:s förbund fått till stånd förbättringar, bland annat vad gäller rätten till omställningsstöd vid arbetslöshet och möjligheterna att kvalificera sig för tillsvidareanställning.
Sedan 2007 bryter Sverige mot EU:s direktiv om visstidsarbete. Efter en anmälan från TCO skickade EU-kommissionen 2010 en formell underrättelse till den svenska regeringen med krav på att Sverige skärper reglerna och förhindrar att arbetsgivare staplar korta jobb på varandra under mycket lång tid. Efter att ett första förslag till lösning sågats av remissinstanserna 2011 återkom Arbetsmarknadsdepartementet i somras med ett nytt förslag. Även det har emellertid fått hård kritik för att inte lösa problemet och dessutom vara krångligt och svårbegripligt. I SVT:s ”Aktuellt” den 1 november gjorde dessutom samtliga oppositionspartier tummen ner för förslaget.
Eftersom Sverige inte kan fortsätta att bryta mot EU-rätten krävs att något görs. TCO har därför tagit fram ett enkelt och lättbegripligt förslag som innebär att den som varit tidsbegränsad anställd hos samma arbetsgivare i tre år under en femårsperiod ska ha rätt till en tillsvidareanställning.
En sådan regel finns sedan i våras i kollektivavtal i den kommunala sektorn. Förutsättningarna för en bred politisk uppgörelse om en sådan takregel borde därför vara goda. Om regeringen släpper på prestigen borde frågan kunna vara löst redan under nästa år. Förutom att ett antal individer skulle få rätt till tillsvidareanställning skulle tydligare regler också kunna bidra till att minska den del av visstiderna som i praktiken är ett uttryck för dålig planering.
Samuel Engblom