Allt fler minderåriga vräks från sina hem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2011-09-23
Stadsmissionen: Trots regeringens löften ökar antalet hemlösa barn
Stockholms stadsmission möter allt fler unga människor som saknar bostad, och vars sociala situation är mycket utsatt. Många av dem har svårt att fullfölja sina studier, upprätthålla kontakter med vänner och är utsatta för ökad risk för våld och missbruk.
I dag offentliggör vi ”Hemlös 2011”, vår årliga granskning av det offentliga Sveriges insatser mot hemlöshet, där vi i år fokuserar på barn och unga i hemlöshet. I den offentliga statistiken ryms inte unga i hemlöshet under 18 år. I årets rapport lyfts denna dolda hemlöshet fram i ljuset.
På nationell nivå togs det senaste politiska initiativet för att bryta den växande hemlösheten 2007 då regeringen sjösatte en nationell strategi. Resultaten är nedslående. Få av strategins projekt har visat resultat för de drabbade.
Ett särskilt mål i regeringens strategi var att inga barn ska vräkas. Men sedan strategin beslutades har över 1 900 barn vräkts från sina hem. I 55 kommuner har antalet vräkningar som drabbar barn ökat, enligt Kronofogdens statistik. Det finns också ett betydande mörkertal.
Vi har ställt frågan till alla svenska kommuner och 17 procent uppger att andelen hemlösa under 21 år ökar. De unga hemlösa finns både i stora och små kommuner. Nästan var femte svarande kommun ser en ökning i antalet barnfamiljer som riskerar att förlora sitt boende.
Människor som en gång hamnat i hemlöshet får i dag allt svårare att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Såväl kommunala som privata bostadsvärdar ställer högre krav på inkomst och skuldfrihet för att få ett hyreskontrakt. I många kommuner finns bostäder, men inte för dem som behöver dem mest.
Vi går mot ett samhälle där allt fler unga drabbas av hemlöshet, och där de som drabbas ofta hänvisas till särskilda stödboenden, till härbärgen och andra tillfälliga lösningar som blir permanenta.
Att som ung leva utan hem är en dålig start i livet. Utvecklingen måste vändas. De åtgärder som framför allt behövs är:
Starkare lagskydd mot vräkning av barn. Trots att det strider mot både FN:s barnkonvention och socialtjänstlagen så fortsätter vräkningarna av barn. Lagskyddet måste skärpas så att inga barn får vräkas vare sig från den ordinarie bostadsmarknaden eller från behovsprövade boenden.
Personligt ombud för unga i hemlöshet. Människor i hemlöshet hamnar ofta i kläm mellan myndigheter som gör olika bedömningar, och har svårt att hävda sin rätt. Detta gäller i synnerhet barn och unga. För psykiskt sjuka finns ett framgångsrikt system med personliga ombud som agerar på den sjukes uppdrag och tar ansvar för att dennes rättigheter tillgodoses. Detta system bör gälla människor i hemlöshet, oavsett ålder.
Rätt till gymnasieutbildning. Efter 18 års ålder kräver många kommuner att unga ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få försörjningsstöd, samtidigt som föräldrarna har försörjningsansvar upp till 21 års ålder. Många unga i hemlöshet har föräldrar som inte tar detta ansvar och de unga tvingas i praktiken avsluta sina gymnasiestudier och söka arbete. Socialtjänstens arbetssätt bör därför ändras så att unga 18–20 år har en tydlig rätt till försörjningsstöd under tiden de fullföljer gymnasiet.
Den nationella strategin löpte ut 2009 och sedan dess har inga uppföljande initiativ har tagits. Men hemlösheten går att bryta, om viljan finns. Regeringen bör på nytt ta ett initiativ till en nationell handlingsplan, men visa att man denna gång menar allvar.
Marika Markovits