Varför vill försvaret flygbomba Vättern?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-08-28 | Publicerad 2011-08-26
Vill skjuta 10 000 raketer och 30 000 skott i Vätterns dricksvatten
Vättern är vattentäkt för hundratusentals människor och är en av Europas största dricksvattenreservoarer och är därmed av stor betydelse för människor som bor runt sjön.
Vättern skyddas också av fyra riksintressen enligt miljöbalken – för friluftsliv, fiske, natur och kulturmiljö. Dessutom är Vättern i sin helhet en del av EU:s nätverk av skyddade områden, ett så kallat Natura 2000-område och har därmed stort riksintresse, enligt vår miljöminister Andreas Carlgren. Regering och riksdag har lovat att skydda Vättern för eftervärlden.
I denna sjö vill Försvarsmakten öka den militära verksamheten med 300 procent!
Försvarsmakten vill utöka flygverksamheten över Vättern från dagens 20 till 80 dagar per år. Man vill även kunna öva och fälla bomber 10 nätter per år. Man vill ha tillstånd för att kunna ha skarpa stridsövningar tillsammans med främmande makt, där attackplanet JAS 39 Gripen, flera helikoptertyper, obemannade farkoster UAV och raketer med undervattensexplosioner ska användas. Målen är både land- och sjöbaserade.
Man har ansökt om att få skjuta bland annat 10 000 raketer och avlossa 30 000 skott med automatkanon i Vätterns dricksvatten. Dessutom vill man öka utsläppen från 193 till 5600 kubikmeter flygfotogen varje år.
Flyghöjderna för JAS 39 Gripen varierar mellan 100-400 meter och för de fyra olika helikoptertyperna är flyghöjden lägre än 100 meter.
Ökningen av utsläpp från flygfotogen får en dramatisk ökning och ger naturkonsekvenser. Särskilt belastade områden är vid målområdet men även vid vändkurvorna för JAS 39 vid Karlsborg och Visingsö där ökat kraftpådrag ger ökat utsläpp.
Projektilskrot som bly, stål och koppar kommer att påverka sjön negativt. Ingen bottensanering är planerad. Området skulle kunna få beteckning som plats för dumpning av miljöfarligt gods.
Frågan jag ställt till Försvarsmakten och till Försvarsminister Sten Tolgfors är: Vilka är Försvarsmaktens ”nya behov” när man vill utöka sin verksamhet med 300 procent i Vätterns vattentäkt?
Försvarsmakten hänvisar till tre huvudargument för utvidgningen; Det första skälet är ökad internationell inriktning och internationella uppdrag och behov. Det andra är nedläggning av F6 i Karlsborg. Det tredje är att det inte finns någon annan plats att öva på än Vättern.
Försvarsmakten har erkänt att de inte har utrett någon annan plats för sin verksamhet än den som finns i Vättern, trots att det finns stöd i Miljöbalken för att man ska utreda flera alternativ. När Försvarsmakten hänvisar till ökad internationell inriktning och internationella uppdrag och behov så har de inte redovisat vilka uppdrag eller behov som skulle motivera en sådan kraftigt ökad militär verksamhet. De har inte heller redovisat vilka länder som kommer att öva med Försvarsmakten.
Det mest troliga är att det kommer att ske samövningar med till exempel Nordic Battlegroup och PFP, Partnership For Peace (Nato). Men det har Försvarsmakten och försvarsministern varken bekräftat eller dementerat.
Den föreslagna ökningen av bombningar i Vättern medför ökade risker av blyutsläpp, som påverkar dricksvattnet. Den utökade flygverksamheten bidrar till ökat buller, vilket kommer att ha negativ inverkan på band annat näringsliv, turism, djurliv och rekreation inom ett stort geografiskt område.
Försvarsmakten måste sträva efter balans mellan sin verksamhet och andra intressen i området. Den verksamhet som Försvarsmakten nu planerar, utmanar emellertid den balans som nu råder mellan försvarsintresset och andra intressen.
Peter Rådberg, Riksdagsman för Miljöpartiet