Falangstriden förlamar debatten om framtiden
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-01-08
Jytte Guteland (SSU): SSU höger-vänsterindelningens sociala ingenjörer – gör inte om våra misstag
2010 avslutades på ett för Socialdemokraterna olyckligt sätt genom ”Primegate”, med den efterföljande höger- vänsterdebatten inom partiet. Den debatten skadar. Både eftersom den gör folk rädda att sticka ut hakan, men också eftersom den bygger på en falangindelning som redan har skadat SSU och som nu riskerar drabba partiet.
För Socialdemokraterna blir nästa år avgörande för möjligheten att inför valet 2014 komma tillbaka som en stark kraft i svensk politik. Gör inte om SSU:s misstag genom att låta en falangstrid hindra en öppen debatt.
Falangstriden i SSU briserade under slutet på 90-talet och början på 2000-talet. Synen på privata alternativ i det offentliga, EU-medlemskapet och senare EMU ansågs dela upp SSU i två falanger. I den ena falangen hävdades alla säga nej till allt detta och den andra hävdades alla säja ja. De ena kallades vänster- och de andra högersossar.
I dag har enskilda partiföreträdare, skolade i SSU, återstartat denna ”höger- vänsterdebatt” inom partiet genom att sätta etiketter på varandra. Delvis beskrivs andra frågor avgöra i dag, såsom den ekonomiska politiken, synen på tillväxt och fördelning men också relationen till näringslivet.
Men tanken är den samma. Genom att sätta en etikett på personen, antingen en högerstämpel eller en vänsterstämpel, så vet partiet exakt vad den personen tycker och kommer att fortsätta att tycka i alla väsentliga frågor. Etiketten fungerar för vissa smidigt eftersom de slipper debattera och vinna gehör för åsikter. Rädslan för att stöta sig med den egna gruppen hindrar också företrädarna att förändra sig eller våga sticka ut. På så sätt förhindras effektivt nya idéer att få fotfäste i debatten. Den som vågar sig på något nytt betraktas som naiv och blir ingen ”tung företrädare”.
Falangstriden är också farlig eftersom den politiskt delar upp tillväxt och fördelning i två läger. Både den mjukare frågan om rättvis fördelning och den hårdare frågan om jobben och tillväxten är avgörande för människors val.
Dessutom fungerar tillväxt och rättvis fördelning som två sidor av samma mynt för Socialdemokraterna. Den ena förutsätter den andra. Utan målet om jämlikhet saknas hjärtat och partiets eget signum. Vi blir ointressanta efterföljare av andra partier. Men utan en strategisk näringspolitik, idéer för jobben och en hållbar tillväxt saknar partiet reell förmåga att förverkliga sitt mål att förbättra välfärden och åstadkomma ett jämlikt samhälle.
Särskilt i kölvattnet efter skandalen ”Primegate” har det blivit comme-il-faut att etikettera motståndarna innanför dessa snäva ramar. Kanske beror det på dumhet, ren vilja att skadeskjuta motståndare inför partiledarvalet eller på fantasilöshet, det vill säga en oförmåga att se hur komplex politiken är. Oavsett vilket fungerar höger- vänsterindelningen förlamande för en konstruktiv och innovativ framtidsdebatt.
Ibland beskrivs SSU som höger-vänsterindelningens sociala ingenjörer. Så är det säkert, men partiet bör lära av de läxor vi tvingades lära oss den hårda vägen. Vi lät tonläget gå överstyr, trodde oss veta allt om medlemmars åsikter beroende på vilket distrikt de kom från. I dag är vi inte lika arroganta, utan låter debatterna avgöra.
Samtidigt har vår tidigare hårda indelning av distrikt levt kvar länge och spår finns fortfarande kvar. Vi lider ännu ibland av att fördomarna tillåts bestämma vilka personer man ska lyssna på, respektive undvika.
De nya medlemmarna i SSU har ändå en helt annan och bättre debatt där varje sakfråga tillåts diskuteras förutsättningslöst. Där åsikter tillåts variera och där ingen tvingas köpa hela åsiktspaketlösningar från distriktsledarna eller förbundet.
Det har tagit lång tid att skapa en nyfiknare och bättre politisk debatt. Vår resa satte djupa och negativa spår hos många av våra medlemmar.
Partiet måste akta sig för att välja samma resa som vi valde. Den hade en mycket bitter eftersmak.
Jytte Guteland