Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Sam, Samuel

Så ska S nya ledare vara

Ledarskapskonsulten: Risk att S väljer medelålders vit man som kan peka med hela handen

När jag frågar chefer som jag träffar om de tillsammans med sina kollegor delar en gemensam bild av vilket ledarskap just deras organisation behöver för att nå sina mål, skruvar de alltid på sig lite generat.

Vi vet alla att ledarskap är nyckeln till framgång, men väldigt sällan tar vi oss tid att fundera över hur vi vill att ledarskapet ska vara i just vår organisation. Ledarskap, det liksom bara blir. Och oftast blir det ungefär som det alltid har varit. Trots att världen inte alls ser precis ut som den alltid har gjort.

Ledarskapsfrågan är just nu skriande aktuell för organisationen Socialdemokraterna. Och deras problem ser ut ungefär som i alla svenska organisationer. De är inte unika på något sätt.

100 000 fyrtiotalistchefer går snart i pension och lämnar efter sig organisationer som kämpar med att vara relevanta och frågar sig: Varför finns vi till? Vem ska leda oss? Hur ska överlämningen gå till?

Samtidigt ställer vi enormt höga och motstridiga krav på ledare idag. Istället för att tänka efter vilken sorts ledare vi vill ha och behöver, kräver vi att våra ledare ska täcka in hela spektret och kunna allt på en gång. Kanske inte så konstigt att 80- och 90-talisterna som står på tur och ska ta över inte verkar så sugna. De vill inte ta en ledarroll så som den ser ut i dag.

I höstens riksdagsval blev det tydligt att tillgången – eller bristen – på förändringskompetent ledarskap inom svenska partier spelade en avgörande roll för valutgången. I min bok ”Chef kan du vara själv!” som kom ut i början av hösten definierar jag förändringskompetens som förmågan att hantera och skapa förändring, att förändra ledarskapet, samt att förändra sig själv som ledare.

Det handlar om att ledare i dag måste hantera ständigt pågående förändring och extrem komplexitet. Samtidigt måste de skapa dialog, öppenhet och tillit. Ledaren måste kunna förändra, både uppifrån och ned och nedifrån och upp.

I en undersökning om svenska chefers syn på politiskt ledarskap som Novus gjort på uppdrag av Ledarna säger nio av tio chefer att tydlighet är det i särklass viktigaste kännetecknet för en bra politisk ledare. Cheferna tyckte också att samtliga partiledare behöver bli mer lyhörda. Men tydlighet förutsätter att man vet vad man vill.

Vi kan bara ana hur tufft det har varit för Mona Sahlin att leda Socialdemokraterna genom valprocessen. Att tänka nytt och formulera en ny politik har antagligen inte varit att tänka på. Att hantera relationer och ta organisationen genom utvecklingskurvorna har tagit all energi.

Betänk då att Sahlin ändå medvetet och modigt har brutit mot det gamla patriarkala sättet att leda partiet som hennes föregångare stod för och prövat att vara transparent, lyhörd och bjuda in till dialog.

Frågan är om Sahlins organisation verkligen var mogen för hennes ledarskap. Kanske är det så enkelt som att hon gick i bräschen och försökte förändra ledarskapet i en organisation som inte var där än. Risken finns att osäkerheten och turbulensen nu gör att hela organisationen regredierar och väljer en medelålders, heterosexuell, vit fadersfigur till ledare, en chef som kan peka med hela handen.

Klara Adolphson
Ledarskapskonsult och jämställdhetsexpert på Ledarna,
författare till boken "Chef kan du vara själv"

Följ ämnen i artikeln