Därför vill vi skära i regeringskansliet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-11-15
Peter Hultqvist (S): Om SD röstar på vårt förslag är det deras beslut – vi har inte samarbetat med dem
I morgon riskerar regeringen ett nederlag när det gäller budgeten för det egna kansliet.
Då beslutar nämligen riksdagens konstitutionsutskott om hur det ställer sig till budget för regeringskansliet. Under regeringen Reinfeldt har regeringens kansli tillåtits svälla ut samtidigt som alla andra myndigheter ska skära ned.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill spara på regeringskansliet med 670 miljoner kronor. Att döma av nyhetsrapporteringen vill Sverigedemokraterna skära i anslaget med 642 miljoner kronor.
Vi socialdemokrater kommer att rösta för det förslag som lagts av våra tre partier även om det innebär att regeringens förslag fälls. Om Sverigedemokraterna väljer att rösta på vårt förslag är en fråga de får ta ställning till själva. Något samarbete med Sverigedemokraterna har inte förekommit och kommer inte heller att förekomma.
Sverige har aldrig haft så många statsråd som i dag, totalt 24 stycken. Med europeiska mått mätt är regeringen rekordstor. Men regeringskansliets expansion inleddes långt före den rekordstora regeringen. Kostnaderna för Fredrik Reinfeldts regeringskansli har på fyra år ökat med 1,1 miljarder kronor från 5,5 miljarder kronor 2006 till 6,6 i regeringens förslag till budget för 2011.
Var dom pengarna tagit vägen är inte lätt att veta. Konstitutionsutskottet har begärt information från Statsrådsberedningen om antalet anställda i regeringskansliet. Beskeden varierar. Ena dagen var antalet 3 723 anställda och nästa dag 2995. Finansminister Anders Borg angav själv i en debatt på tisdagen att antalet anställda är 4 621, men då räknade han sannolikt in alla utlandsanställda på UD. När Socialdemokraterna senast satt i regeringsställning var antalet anställda 2 829, utlandsanställda ej inräknade.
Om antalet anställda i regeringskansliet ökat med knappt ett par hundra personer sedan 2006, vilket är vad Statsrådsberedningen hävdar, är frågan vad som hänt med de 1,1 miljarder kronorna? Bara en mindre del kan ha gått till att täcka lönerna för dessa personer. Någon redovisning av vad pengarna gått till har inte lämnats till riksdagen, vilket är anmärkningsvärt. Min personliga bedömning är dock att antalet anställda kan ha ökat med omkring 1 000 personer. Slutsatsen blir då att man i regeringens eget kansli inte har koll på hur många anställda man har, vilket är lika illa. Samtidigt säger regeringskansliet upp personal – lokalvårdare, IT-personal, vaktmästare och assistenter. De får gå för att ge plats åt nya dyra politiska staber åt de nya statsråden.
Intrycket att regeringen har problem med att styra sitt kansli förstärks av oredan i regeringen. Där återfinns inte mindre än tre statsråd med ansvar för samma sak. Anna Karin Hatt (C) som ansvarar för IT och regional tillväxt, Maud Olofsson (C) som också ska ansvara för bland annat regional tillväxt och Eskil Erlandsson (C), som numera betecknas som landsbygdsminister och är ansvarig för landsbygdsutveckling. Det är inte direkt tydlighet och stringens som präglar den nya regeringens ministerorganisation. Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker själv att regeringen är för stor, men säger till TT att han inte får bestämma själv. Det uttalandet ger inte direkt intryck av att han har greppet om sin regeringsbildning. Skattebetalarna betalar notan för att hålla ihop Reinfeldts av inre spänning fyllda koalition.
Samma regering som låter regeringskansliet svälla ut ställer hårda krav på rationaliseringar i verk och myndigheter. Statliga jobb försvinner runt om i hela landet. 1 500 jobb försvinner när regeringen centraliserar ekonomi- och personalfunktionerna på 250 myndigheter. Tusentals jobb står på spel när Försvarsmakten stöps om. Bara i Sollefteå har man förlorat cirka 150 statliga jobb den senaste fyraårsperioden. Att sopa trappan ovanifrån tycks vara ett okänt begrepp i Fredrik Reinfeldts regeringskansli.
Konstitutionsutskottet har till uppgift att granska ”regeringens sammansättning och regeringsarbetets organisation” och granskar därför nu varför antalet anställda tillåtits att svälla över alla breddar. I samband med granskningen ställer utskottet ett antal frågor till regeringen. Det ska bli intressant att läsa svaren. De avgör Socialdemokraternas kommande agerande också när det gäller regeringens budgetäskande för regeringskansliet. Det bereds nämligen också av konstitutionsutskottet, som imorgon ska presentera sitt förslag till budgetram ö regeringskansliet. Nu har regeringen bollen – om de har någon egen konstruktiv idé om hur man vill hantera den utmanande tillväxten av regeringskansliet så får man presentera den.
Peter Hultqvist
Gruppordförande för Socialdemokraterna
i riksdagens konstitutionsutskott