"Skärp säkerheten i vårt valsystem"
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-09-24
Statsvetare: Om vi inte åtgärdar problemen kommer det att behövas valobservatörer
Sverige har länge varit en världsledande demokrati med hög kvalité i administrationen av valförfarandet. I mitt arbete på Södertörns högskola har jag utvecklat den så kallade Free and Fair Election Measure (FFEM) för att mäta graden av demokratiskt val. FFEM placerar val på en skala mellan 1 och 5 där 1 är totalt korrupt och 5 betyder fullt demokratiska, fria och rättvist val. FFEM fungerar som ett mätningsinstrument för alla valaktörer – såväl väljare som kandidater och partier. Under de senaste valen har Sverige halkat ner från 5 till 4,5.
Fram till valet 2006 har det inte inträffat några allvarliga incidenter så som onormala valprocedurer, valtvister, valfusk eller överklagande över valutgången. Årets val förändrade den här bilden totalt, med otaliga rapporter om olägenheter i valförfarandet. Några exempel är Sverigedemokraternas anklagelser om otillbörlig hanteringar av förtidsröster i Skåne, klagomål över polisens hantering av ett SD-torgmöte i Jönköping, flera fall där människor har nekats att rösta på grund av att deras namn redan har kryssats av i vallängden, uppgifter om namnförväxling mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna, 200 oräknade röster som blivit arkiverade i Halmstad och ogiltigförklarade röster från Arvika som lämnades över i en plastkasse vid onsdagsräkningen.
I ett jämnt läge med små marginaler till majoritet i riksdagen blir sådana fall extra angelägna då de kan skada legitimitet av hela valutgången och öppna för att statusen på den svenska demokratin ifrågasättas.
Valmyndigheten är central instans för att hålla valprocessen så fri och rättvis som möjligt för alla inblandade aktörer i valet. Fullskalig förtidsröstning, som funnits sedan 1975 i Sverige, tros vara en av de avgörande faktorerna till att vi har ett så pass högt valdeltagande.
Svenska väljare kan förtidsrösta under hela 19 dagar, inklusive valdagen. På valdagen kan man till och med ångerrösta, om man är missnöjd med sitt tidigare beslut. Forskningen visar att effekten av denna generösa förtidsröstning är ett ökat valdeltagandet med ungefär 4 procent.
Denna världsunika förtidsröstningmetod kan dock utgöra ett stort problem. I årets val avlade hela 85 758 väljare sina röster i förtidsröstningslokaler på valdagen. Det motsvarar 1,2 procent av alla röster. Konsekvensen av förtidsröstning kan, när det som i år är väldigt jämnt, bli en oviss väntan på onsdagsräkningen. Vilda spekulationer och uppblossande tvister under tre dagar kan förvandla den annars relativt fredliga och fria valrörelsen till fientlighet och antagonistiska samhällsmotsättningar. I takt med att förtidsröstandet ökar kommer liknande situationer att bli vanligare.
För att undvika oviss väntan på valresultatet bör rösträkningsproceduren förbättras genom till exempel automatisering av röstningsförfarandet. Mexiko, Estland, Finland, Sydkorea och Indien är några länder som prövat förbättrade och systemsäkra rösträkningsmetoder.
Med hjälp av röstning via internet, touch-screen på vallokalen eller rösträkningsmaskiner, under antingen hela eller delar av valförfarandet, kan valresultatet avgöras på ett mycket snabbare och säkrare sätt.
Sverige bör på nytt överväga sådana tekniska förbättringar.
Ännu allvarligare är att några väljare nekats att rösta på grund av att de redan bockats av i röstlängden. Det kan antingen bero på slarv av valförrättaren vid hanteringen av förtidsröster eller på avsiktliga försök till valfusk för egen eller annans vinning. Oavsett orsaken blir utfallet det samma – med stor skada för valsäkerheten och valresultatets trovärdighet. När det är ytterst få antal röster som avgjorde en valutgång blir läget ännu allvarligare.
Grundfrågan är vad som ska prioriteras – säkerhet och legitimitet eller tillgänglighet och högre valdeltagandet? Svaret: Både och. Vi måste, utan att skada valsäkerheten och legitimiteten hos den representativa demokratin som vårt samhälle vilar på, ytterligare förbättra tillgänglighet och därigenom arbeta för ett högre valdeltagande.
Därför måste vi både satsa på tillgänglighetsåtgärder som generös budröstning, förenklad poströstningar samt förtidsröstningar på valdagen och samtidigt skärpa identifieringskraven. Dagens identifieringskrav är så generös att vem som helst kan rösta på vallokalen om någon annan kan styrka hans eller hennes identitet.
Annars riskerar vi vår stolta tradition av fria och rättvisa val och internationella valobservatörer kan då bli nödvändiga.
Yonhyok Choe
Docent i statsvetenskap
Södertörns högskola