Du blir inte fattig för att din granne blir rik

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-18

Skattebetalarna: Svensk vänster hyllar teori som bekämpar inkomstskillnader istället för fattigdom

Mikael Wiehe, Tapio Salonen, Staffan Lindberg med flera skriver (16/8) att inkomstskillnader förkortar våra liv. De refererar till ”en massiv dokumentation” av detta i boken ”Jämlikhetsanden”.

Sedan början av året har vi engagerat oss i omfattande debatt kring ”Jämlikhetsanden”, i alltifrån Wall Street Journal till Aftonbladet Kultur. Till slut har bokens författare förklarat att de inte längre tänker ta debatten med oss, efter det att vi fick Nobelpristagaren James Heckman att svara att de ”felrepresenterar” hans arbete.

Det enda vi kan säga är att vi förvånas över hur snabbt den svenska vänstern har omvandlat ”Jämlikhetsanden” till sin huvudargumentation för en socialistisk politik. Bokens tes är nämligen att problemet inte nödvändigtvis är fattigdom, utan inkomstskillnader i sig. Om din granne får löneförhöjning ökar enligt författarna Wilkinson och Pickett din risk att dö i förtid på grund av akut stress.

Vänstern har anammat denna tes helt okritisk. LO har gett ut en pamflett baserad på boken. Mona Sahlin hyllar den i sin egen nya bok, där hon surt noterar vår kritiska rapport.

Men vad säger då forskningen? Förra året kom Oxfords ”Handbok i Ekonomisk Ojämlikhet” ut. Där står tydligt att inkomstskillnader inte skapar ohälsa: "Övervikten av bevisen visar att relationen mellan inkomst ojämlikhet och ohälsa antingen inte existerar eller är för svagt för att dyka upp i robusta [vetenskapliga undersökningar]".

I den vetenskapliga diskussionen skriver framstående forskare svart på vitt att teorierna i Jämlikhetsanden är fel. Det är nämligen vad forskningen har lärt oss. Att ojämlikhet skapar ohälsa eller förkortar livslängden har visat sig vara felaktigt. Det kom Princetonprofessorn James Deaton fram till redan 2003, i den främsta forskningsgenomgången som gjorts i ämnet, genomförd åt Världshälsoorganisationen WHO.

Men det förvånar oss å andra sidan inte. I början av året skrev vi en rapport där vi noterade hur Wilkinson och Pickett trollar fram samband som inte finns. Som att livslängden skulle vara lägre i länder med större inkomstskillnader. Sambandet "uppstår" bara när man väljer exakt ”rätt” länder, år och parametrar.

Den svenska vänster, som gjort ”Jämlikhetsanden” till sin nya huvudideologi, känner nog inte till detta. Men när vi skrev i Wall Street Journal svarade Wilkinson och Pickett uppseendeväckande nog att sambandet mellan ojämlikhet och livslängd kanske inte var så starkt ändå. Nästa gång de svarade oss gick de längre. Då skrev de att påståendet ”ojämlikhet dödar” inte var deras. Det var deras förläggare och översättare som drev den tesen, förklarade de.

Borde inte Sveriges samlade vänster fundera ett varv på detta? Att författarna till ”Jämlikhetsanden” backat från sitt eget huvudargument? Att Nobelpristagaren James Heckman förklarat att de felrepresenterar hans forskning? Och att författarna försöker göra politik av en teori, som redan är motbevisad inom forskningen?

Vi är glada över att bokens tes är fel. För hur kul vore det om din grannes löneförhöjning (eller egentligen, vilken framgång som helst) ledde till att ditt liv blev kortare? Hur vore det om våra politiker på allvar började tro på att vi lika gärna borde bekämpa framgång som fattigdom?

Nima Sanandaji
Utredare Skattebetalarnas förening

Arvid Malm
Chefsekonom Skattebetalarnas Förening

Följ ämnen i artikeln