Nej, Reinfeldt, din politik ökar klyftorna i samhället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2010-02-04

Alliansregeringens orättvisa politik under denna mandatperiod har två bärande element: jobbskatteavdraget och försämringarna i trygghetsförsäkringarna.

Det är därför beklämmande att landets statsminister (AB, 29 januari) inte förmår att ge en korrekt beskrivning av sin centrala reform.

Fredrik Reinfeldt hävdar att jobbskatteavdraget leder till minskade inkomstskillnader och klyftor. Men mer än 70 procent av skattesänkningen tillfaller den halva av befolkningen som har högst inkomster.

Inkomstklyftorna i Sverige är i dag de största sedan SCB:s mätningar började 1975. Jobbskatteavdraget kommer att bidra till att dessa klyftor ökar än mer.

Jobbskatteavdraget innebär högre skatt för pensionärer och de som har inkomster från trygghetsförsäkringarna än för dem som jobbar. Det är därför rimligt att beskriva jobbskatteavdraget som en ”pensionärsskatt”, en skatt på sjuka och en skatt på arbetslösa.

Finansieringen består till stor del av försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och slår därför särskilt hårt mot de många LO-medlemmar som har drabbats av den stigande arbetslösheten.

Genom att beskatta olika typer av inkomster olika, bidrar jobbskatteavdraget till att undergräva den generella välfärden, till nackdel för dem med LO-yrken. De flesta löntagare vet att de behöver en trygg försörjning om de blir sjuka eller arbetslösa. De vet också att pension är uppskjuten lön och borde beskattas därefter.

Regeringen försöker ofta framställa jobbskatteavdraget som ett effektivt sätt att få fler i arbete.

Utgångspunkten är att övergången från arbetslöshet till arbete är ett beslut som uteslutande beror av hur lönsamt det är. Men den stigande arbetslösheten har andra orsaker: bristande efterfrågan till följd av lågkonjunkturen och att många saknar den kompetens som efterfrågas. Det är därför regeringens jobbpolitik – med jobbskatteavdraget som huvudnummer – är så missriktad och verkningslös.

Att jobbskatteavdraget skulle leda till ökad rättvisa i samhället kräver en definition av rättvisa som inte delas av medlemmarna i LO-förbunden. Dessa är i allmänhet starkt negativa till de ökade inkomstskillnader som tycks vara alliansregeringens överordnade politiska mål.

De vet också att försämringarna i den generella välfärden, leder till att ytterligare öka de ekonomiska klyftorna i Sverige.

Wanja Lundby-Wedin

LO:s ordförande