Riksdagen måste säga nej till EU:s finanspakt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-06-27
Stort upprop: Euro-länderna tvingas ihop till en odemokratisk överstat
Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter som dikterar villkoren för övriga EU-länder. Den finanspakt, eller åtstramningspakt om man så vill, som Tyskland och Frankrike har påtvingat euroländerna innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt. Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol säger att finanspakten innebär ”permanent automatisk åtstramning” och att ”det är en nederlagsstrategi, därför att beslutet skär av varje möjlighet till ekonomisk återhämtning”.
Finanspakten medför att man stramar åt tyglarna för medlemsstaternas finanspolitik (offentliga utgifter och skatter). EU-kommissionen ska kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna och underkänna budgetar om de har för stora underskott.
Om det strukturella underskottet – underskott som inte anses bero på konjunkturen – i medlemsländerna statsbudgetar överstiger 0,5 procent av BNP kan de dömas till böter på upp till 1 procent av BNP. Euroländerna blir skyldiga att skriva in kravet på budgetbalans i sin lagstiftning, helst av ”konstitutionell karaktär”.
Om länderna inte lagfäster budgetkraven kan de hamna inför EU-domstolen och dömas till böter på upp till 0,1 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna. Typ Grekland.
Finanspakten innebär ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken och acceptera en hårdare styrning från det nya Eurotoppmötet, med en särskild ordförande som kommer att dirigeras av stormakternas regeringar och där EU-domstolen, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) verkställer deras påbud. Finanspakten är därmed inte bara en centralisering utan även en avdemokratisering av den ekonomiska politiken. Inom fem år ska den mellanstatliga finanspakten upphöjas till EU-lag. Ett av syftena, precis som valutaunionen som sådan, är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater.
Sverige och andra EU-länder utanför euron kan ansluta sig till euroländernas åtstramningspakt på frivillig väg. Enligt regeringens tolkning skulle Sverige inte på något sätt vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna ”vinna” inflytande. Men det enda Sverige tjänar på finanspakten är att Fredrik Reinfeldt får sitta med som åhörare på ett av Eurotoppmötena per år.
Att gå med i finanspakten innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 86 procent av de som bestämt sig skulle rösta nej till om det vore folkomröstning i dag (Europaanalys, maj 2012).
Riksdagen måste därför säga nej till euroländernas finanspakt.
Ali Esbati, ekonom tankesmedjan Manifest
Anders Engqvist, kommunpolitiker (MP)
Ann Charlott Altstadt, frilansjournalist
Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd (V)
Arne Johansson, chefredaktör Offensiv
Bengt Silfverstrand, tidigare riksdagsledamot (S)
Carl Schlyter, EU-parlamentariker (MP)
Carl-Axel Dominique, musiker
Carsten Palmaer, författare
Christer Johansson, solidaritetsarbetare Emmaus
Christer Themptander, konstnär
Dag Larsson, landstingsråd (S)
Daniel Carlstedt, vice ordförande Socialdemokratiska EU-kritiker
Dror Feiler, musiker och konstnär
Eva-Britt Svensson, tidigare EU-parlamentariker (V)
Gudrun Schyman, styrelseledamot Feministiskt initiativ
Göran Greider, chefredaktör Dala-Demokraten (S)
Gösta Torstensson, redaktör Kritiska EU-fakta
Hans Lindqvist, tidigare EU-parlamentariker (C)
Hans Tilly, tidigare förbundsordförande Byggnads
Hasse Nilsson, lärare och musiker
Hélène Goudin, styrelseledamot Junilistan
Håkan Blomqvist, historiker
Håkan Larsson, tidigare riksdagsledamot (C)
Ingela Mårtensson, tidigare riksdagsledamot (FP)
Ingrid Frejd, ordförande Proletären FF
Jan Hammarlund, sångare
Jan-Erik Gustafsson, ordförande Folkrörelsen Nej till EU
Jan Myrdal, författare
Jannika Fahlander, ombudsman Handels
Jessica Moya, klubbstyrelseledamot Handels
Jenny Tedjeza, redaktionssekreterare Proletären
Jenny Wrangborg, kallskänka och poet
Johan Ehrenberg, chefredaktör ETC förlag
Jon Weman, journalist och författare
Jonas Thunberg, chefredaktör Flamman
Jonas Wallin, förbundsordförande Elektrikerna
Josefin Brink, riksdagsledamot (V)
Jörgen Lundström, ordförande Seko Infranord
Kaj Ravinger, partistyrelseledamot (V)
Kajsa Ekis Ekman, författare och journalist
Krister Strömberg, ombudsman Byggettan
Kristin Linderoth, redaktionsmedlem Tiden (S)
Lars Lindgren, förbundsordförande Transport
Lars-Erik Håkansson [lehån], tecknare
Lena Gonäs, professor
Maj Wechselmann, filmare
Marcus Häggström, landstingspolitiker (MP)
Maria-Pia Boëthius, författare och journalist
Martin Villner, civilingenjör
Martin Viredius, tredje vice ordförande Transport
Martina Nilsson, kommunalråd (V)
Masood Punjabi, aktivist Välfärd utan vinst
Mats Norrstad, styrelseledamot Lärarförbundet
Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker (V)
Mikael Nyberg, författare och journalist
Monica Dominique, musiker
Nils Lundgren, journalist och filmare
Olle Josephson, redaktör Clarté
Patrik Ljunggren, ordförande Transport avdelning 3
Per Hernmar, vice ordförande Folkrörelsen Nej till EU
Peter Burström, förbundsstyrelseledamot SSU
Peter Curman, författare
Peter Lilja, arbetsplatsombud IF Metall
Riad Aliefendic, förbundsstyrelseledamot SSU
Robert Mathiasson, partisekreterare (KP)
Robert Nyberg, tecknare
Roland Spånt, nationalekonom
Rolf Axelsson, styrelseledamot Hamnarbetarförbundet
Rolf Gustavsson, förhandlingsansvarig Svensk lokförarförening SLFF
Ronny Eriksson, pessimistkonsult
Ronny Wenngren, förhandlingschef Elektrikerna
Sanni Gerstenberg, ledarskribent Miljömagasinet
Stefan Carlén, förbundsekonom Handels
Stefan Lindborg, förbundsordförande Ung Vänster
Stefan Teleman, konstnär
Susanne Hedman, folkhögskolelärare
Sven Wollter, skådespelare
Sven Wernström, författare
Tomas Nilsson, ordförande IF Metall Malmfälten
Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Ulf Jarnefjord, regionalt skyddsombud Transport
Ulla Wennberg, konstnär