Dags att sänka skatten för Sveriges pensionärer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2012-02-28 | Publicerad 2012-02-21
Debattörerna: Det enda som fattas nu är den politiska viljan
När skatteomläggningen genomfördes 1991 var utgångspunkten att lika inkomster skulle behandlas lika för att skattesystemet skulle förenklas. Även när det reformerade allmänna pensionssystemet introducerades några år senare förutsattes att samma inkomstskatteskalor skulle gälla för yrkesarbetande och ålderspensionärer.
Sedan dess har skattesystemet ändrats på en rad olika områden. Alliansregeringen beslutade under förra mandatperioden att beskatta lön och pension olika som ett led i den så kallade arbetslinjen.
De 1,7 miljoner ålderspensionärerna har dock fått vissa skattesänkningar genom höjda grundavdrag, bland annat som kompensation för nedräkningen av pensionerna efter finanskrisen. Trots att dessa avdrag höjts tre år i rad, föreligger stora skillnader i disponibel inkomst mellan löntagare och pensionärer.
Medelinkomsten för pensionärer är cirka 15 000 kronor i månaden och på den inkomsten betalar pensionären 340 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst. En skatte sänkning på pension kan med andra ord knappast ses som fördelningspolitiskt problematiskt.
Det finns samtidigt åtminstone två huvudskäl till att dagens läge är otillfredsställande. Det första är att pension är att se som uppskjuten lön och ska därför inte beskattas relativt sett hårdare. Den långsiktiga effekten blir då sänkt vilja att avsätta medel till framtida pension, något som ingen torde önska.
Det andra är att givet att det finns ett skattesänkningsutrymme är det rimligt att det kommer alla medborgare till del i form av lite mer i plånboken.
Är då sänkt skatt på pensionsinkomster något orimligt dyrt som kan antas vara ogenomförbart i närtid? Nej, tvärtom är det fullt möjligt om bara den politiska viljan finns.
Den årliga kostnaden för att likställa beskattningen med vad som gäller för löntagare kan beräknas till 7-8 miljarder kronor, med hänsyn tagen till det förhöjda grundavdraget för pensionsinkomster.
Uppdelat på exempelvis två budgetperioder tar därför reformen cirka 3,5-4 miljarder kronor per år i reformutrymme.
Beloppet motsvarar bara en halv procent av statsbudgetens utgifter och ryms väl inom ramen för den årliga ökningen av statsbudgetens inkomstöverskott.
Detta beräknas enligt Ekonomistyrningsverket öka med cirka 10 miljarder kronor år 2013 och med betydligt högre belopp för de därpå följande åren.
Det finns inte heller något politiskt hinder för sänkt skatt på pensionsinkomst. Detta är en av de få skattefrågor där alla partier i riksdagen är överens om färdriktningen.
I stället för att blockera varandras tekniska lösningar borde partierna därför kunna enas om en skattesänkning för pensionsinkomster som ger pensionärerna samma skattesänkning som de som arbetar.
Med tanke på att de redan genomförda grundavdragen inte har samma form som jobbskatteavdraget kan det att bli nödvändigt att anpassa ett nytt skatteavdrag till de särskilda grundavdrag som redan införts.
En sådan justering borde samtidigt vara fullt möjlig att ordna utan att reformen fördyras mer än marginellt.
Likvärdig beskattning av pension och lön är således önskvärd, politiskt möjlig och kan ske utan att statsfinanserna äventyras. Därför bör riksdagen nu fatta beslut om sänkt skatt även på pension.
Jöran Rubensson
Robert Gidehag