Valfrihet ger en bättre äldrevård

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2011-11-15

Vård-vd: Boenden som bara drivs av vinstintresse kan väljas bort – och det sker också

För att äldre ska få reell valfrihet krävs det flera olika vårdgivare och profiler. Reformer med kundval och äldrepeng gjorde det möjligt för mig och ytterligare tre delägare att starta äldreboenden som vi själva skulle välja.

Vi var anställda i äldrevården, men hade en dröm om att göra det själva, och göra det ännu bättre. En dröm som inte varit möjlig om vi arbetat kvar kommunalt eller i det stora bolaget med anonyma ägare som inte är branschkunniga.

Jag är övertygad om att olika sorters utförare behövs. Det viktiga är inte vem som gör det, utan vem som lyckas skapa den bästa möjliga vården med den äldrepeng som erbjuds.

De äldre i Stockholm både kan och klarar att välja boende. Vi som har erfarenhet av att driva äldreboenden ser till vår glädje att även äldre som redan i dag bor i ett annat särskilt boende faktiskt gör sig besväret att ”välja om”. Människor använder sin makt att välja och kundvalet slår alltså igenom mycket snabbare än vi kunde förutse. Det är något som inte hade varit möjligt utan de valfrihetsreformer som genomförts i Sverige.

Med anledning av den senaste rapporteringen i massmedia får vi nu många förfrågningar av anhöriga som vill flytta sina nära och kära till oss. Detta är konkurrensens effekter i praktiken. För oss är det förstås glädjande och innebär att vi kan utöka vår verksamhet. För de som inte skött sig innebär det ett direkt hot mot verksamhetens överlevnad.

Om vi i Sverige vill ha en äldreomsorg där vi utförare ständigt måste anstränga oss för att äldre och deras närstående ska vara nöjda, är valfriheten en förutsättning. En lagstiftning i likhet med skolpengen där varje kommun tvingas räkna fram den egna kostnaden för en plats på det särskilda boendet skulle möjliggöra att äldre ännu lättare kan flytta till ett boende de eller anhöriga valt. Politikerna måste då tydligt definiera vad vården ska omfatta och reglera detta på ett bra sätt i avtalen.

Låt inte de senaste händelserna hindra utvecklingen av äldreomsorgen. Kom ihåg att vi i dag har en äldreomsorg där vi som vårdgivare måste anstränga oss för att den äldre ska vara nöjd. Det är ett stort steg framåt i jämförelse med hur äldreomsorgen såg ut när jag började jobba för 30 år sedan, då de äldre fick vara tacksamma för att överhuvudtaget ha fått en placering och inte vågade klaga på den personal de var beroende av. Det fanns förstås missförhållanden då också, men i dag, när det sker en granskning, får vi reda på när det inte är bra. Och en bra verksamhet ska tåla granskning och kontroll.

Låt oss som dagligen ägnar oss åt omsorg av äldre anta utmaningen att skapa bästa möjliga kvalitet för de äldre och ytterligare utveckla vården. I ett system där den enskilda människan kan välja fritt kan de vårdgivare som enbart drivs av vinstintresse bli bortvalda, och andra som är långsiktiga, lönsamma och kvalitetsmedvetna expandera. Det är så det ska fungera –

oavsett om det handlar om kommunal eller privat verksamhet. Rätten att välja innebär också rätten att välja bort.

Catharina Tavakolinia

Vd för Kavat vård, Stockholm